08.15
Dagens första CTG-undersökning visar att jag i princip inte har några sammandragningar överhuvudtaget. Kan ju vara tabletterna jag fick för att kunna sova i natt som gjort att allt annat slagits ut, jag vet inte.Barnmorskan går i väg för att tala med läkaren om fortsatt behandling. Jag är livrädd för att vi ska behöva åka hem, man brukar tydligen ta en vilodag efter två dagars försök till igångsättning.
Läkaren kommer in i salen och vill känna på livmotertappen hon också, eftersom hon kände på den i måndags har hon ju då något att jämföra med. Hon tycker att den blivit betydligt mjukare och att hon får in två fingrar. Hon tycker att det är värt att fortsätta att försöka få ut Pyret. Vi kommer överens om att prova ett nytt preparat, en "tampong" som dränks in i någon viss medicin och den kan sitta inne i slidan upp till 24 timmar.
09.20
En tampong sätts in i slidan och därefter görs en ny CTG-kurva.
Lunch - Potatis, oxjärpar? och sås.
13.15
Ny CTG-kurva. Allt ser bra ut med Pyret och jag börjar känna av en molande värk i nedre delen av magen, känns som rejäl mensvärk.
Vi får en stund för "fria aktiviteter" mellan alla besök på förlossningen. Vi brukar promenera runt på sjukhuset, vi har även varit nere i kulvertarna och gått, men den här gången bestämde vi oss för att gå upp och ner för alla trappor i alla trapphus på sjukhuset. Det var ruskigt jobbigt så jag hoppas att det har effekt när det gäller värkarbetet.
15.30
Nytt CTG tas och visar att allt är bra med Pyret (som vanligt). Det visar även att jag får några kraftigare sammandragningar men det är fortfarande för lite fart i dem.
Middag - Fisk, stuvad potatis och sallad.
21.35
Går på toaletten och den eländiga tampongen åker ut! Meddelar BB-personalen som ringer till en läkare för att höra om något behöver göras. Hon kommer tillbaka och meddelar att ingen ny ska sättas in, den hade ju ändå suttit inne sedan imorse.
Innan jag går och lägger mig görs en ny CTG-kurva (på BB denna gång) eftersom att det var länge sedan man gjorde en och de vill se att allt ser bra ut innan de kan ge mig samma smärtstillande tabletter som igårkväll för att jag ska kunna sova bra i natt.
onsdag 31 augusti 2011
1104
Så många trappsteg har jag sammanlagt gått upp- och nerför nu i eftermiddag för att försöka få igång det hela. Det var svettigt kan jag lova, både för mig och för sambon. :-) Vi har även promenerat i kulvertarna under sjukhuset, så nu hittar vi rätt bra där också.
tisdag 30 augusti 2011
Andra dygnet på förlssningen/BB
Innan vi lämnade förlossningen igårkväll blev vi tillsagda att komma tillbaka omkring kl. 08.00 idag, efter vi ätit frukost. När vi är på väg till matsalen möter vi en barnmorska som talar om att de har så fullt på förlossningen just nu att de inte har tid att ta emot oss. De ringer till BB när vi kan komma över. Tiden går och till slut går jag och frågar en barnmorska om hon hört något. Jo, de skulle höras av omkring halv tio (klockan var strax det).
09.40
Dags för ytterligare en CTG-kurva. Den visar några sammandragningar men tydligen är det ju inte det som är det viktigaste, de vill kontrollera hur barnet mår. Efter en kontroll av livmodertappen, som är ca 3 cm lång och barnmorskan får in ett finger, går barnmorskan iväg för att rådfråga läkaren hur de ska gå vidare.
10.25
Får ytterligare 1/4 piller Cytotec. Får sedan i vanlig ordning ligga ca 45 min uppkopplad mot en ny CTG-kurva.
Lunch - Fisksoppa
13.30
Ny CTG-undersökning.
Efter undersökningen smiter vi hem en sväng för att hämta några saker som vi glömt att ta med oss. Både jag och sambon var så säkra på att vi inte skulle bli inlagda igår så vi tog inte riktigt med allt vi behöver.
16.30
Ytterligare en CTG-undersökning.
17.15
Får ytterligare en 1/4 tablett Cytotec.
Middag - Potatis, skinka och sås.
Efter middagen går vi på långpromenad - nu har jag bestämt mig för att bebisen ska ut!
20.15
Dags för nytt CTG och nu tycker jag att det visar att jag har starkare sammandragningar än tidigare. Jag känner även ett högre tryck neråt, runt bäckenet. Nu måste det väl ändå ha hänt något med livmodertappen!? Man kör en extra lång kurva, det visar sig senare att det är för att man inte vill att jag ska behöva komma och göra en ny "mitt i natten". Barnmorskan kommer och kopplar loss mig strax innan kl. 22 och talar om att nu ska jag få gå och sova. Hon rekommenderar att jag ber BB-personalen om några tabletter så att jag kan sova ordentligt. Jag vill att hon kontrollerar livmodertappen eftersom jag tycker det borde ha hänt saker men det visar sig att jag har fel. Den är fortfarande ca 3 cm lång och jag är öppen 1 cm. Dock har den börjat mjukna lite.
Tillbaka på BB-avdelningen äter vi kvällsfika och sedan får jag två Panodil, en Bricanyl-tablett samt en tablett Halcion.för att jag ska kunna sova bra i natt. Jag får även en "flaska" med varmvatten att ha på magen, det känns skönt.
Har gråtit mycket idag, allting känns så hopplöst när det inte händer något! Att se "alla" andra köra runt sina nyfödda bebisar i sina vagnar här på avdelningen gör ju inte heller saken bättre. Man har tidigare talat om för oss att de ibland brukar ta en vilodag efter de försökt få igång förlossningen i två dagar. Jag vill INTE åka hem imorgon! Hur man går vidare, eller om vi blir hemskickade, bestäms efter morgondagens första CTG-undersökning.
09.40
Dags för ytterligare en CTG-kurva. Den visar några sammandragningar men tydligen är det ju inte det som är det viktigaste, de vill kontrollera hur barnet mår. Efter en kontroll av livmodertappen, som är ca 3 cm lång och barnmorskan får in ett finger, går barnmorskan iväg för att rådfråga läkaren hur de ska gå vidare.
10.25
Får ytterligare 1/4 piller Cytotec. Får sedan i vanlig ordning ligga ca 45 min uppkopplad mot en ny CTG-kurva.
Lunch - Fisksoppa
13.30
Ny CTG-undersökning.
Efter undersökningen smiter vi hem en sväng för att hämta några saker som vi glömt att ta med oss. Både jag och sambon var så säkra på att vi inte skulle bli inlagda igår så vi tog inte riktigt med allt vi behöver.
16.30
Ytterligare en CTG-undersökning.
17.15
Får ytterligare en 1/4 tablett Cytotec.
Middag - Potatis, skinka och sås.
Efter middagen går vi på långpromenad - nu har jag bestämt mig för att bebisen ska ut!
20.15
Dags för nytt CTG och nu tycker jag att det visar att jag har starkare sammandragningar än tidigare. Jag känner även ett högre tryck neråt, runt bäckenet. Nu måste det väl ändå ha hänt något med livmodertappen!? Man kör en extra lång kurva, det visar sig senare att det är för att man inte vill att jag ska behöva komma och göra en ny "mitt i natten". Barnmorskan kommer och kopplar loss mig strax innan kl. 22 och talar om att nu ska jag få gå och sova. Hon rekommenderar att jag ber BB-personalen om några tabletter så att jag kan sova ordentligt. Jag vill att hon kontrollerar livmodertappen eftersom jag tycker det borde ha hänt saker men det visar sig att jag har fel. Den är fortfarande ca 3 cm lång och jag är öppen 1 cm. Dock har den börjat mjukna lite.
Tillbaka på BB-avdelningen äter vi kvällsfika och sedan får jag två Panodil, en Bricanyl-tablett samt en tablett Halcion.för att jag ska kunna sova bra i natt. Jag får även en "flaska" med varmvatten att ha på magen, det känns skönt.
Har gråtit mycket idag, allting känns så hopplöst när det inte händer något! Att se "alla" andra köra runt sina nyfödda bebisar i sina vagnar här på avdelningen gör ju inte heller saken bättre. Man har tidigare talat om för oss att de ibland brukar ta en vilodag efter de försökt få igång förlossningen i två dagar. Jag vill INTE åka hem imorgon! Hur man går vidare, eller om vi blir hemskickade, bestäms efter morgondagens första CTG-undersökning.
måndag 29 augusti 2011
Första dygnet på förlossningen/BB
08.00
Imorse infann vi oss på sjukhuset kl. 08.00, jag trodde vi skulle få göra ett nytt tillväxtultraljud/viktskattning, men det visade sig att vi fick komma in i ett annat behandlingsrum för att göra en CTG-kurva där man mätte min puls, Pyrets puls, styrkan på sammandragningar samt mitt blodtryck. Jag fick halvsitta upp men efter en stund kände jag att jag inte fick tillräckligt med luft, fick svårt att andas vilket också syntes på både min och Pyrets puls. Jag ringde då på klockan och en ur personalen kom och sa att det gick bra att jag ligger på sidan istället. Så fort jag gjorde det kändes det mycket bättre och både min och Pyrets puls sjönk betydligt.
Efter att ha legat ca 30-45 min med dessa två band (ett för Pyrets puls och ett för kontroll av sammandragningarna) kom samma läkare som vi träffade i torsdags och kände på livmodertappen. Hon tyckte det hade hänt saker sedan dess men att den fortfarande är väldigt omogen. Vi frågade om hon tycker det är värt att prova igångsättning, och det tyckte hon, så därför bestämde vi oss för att prova det. Vi frågade även hur länge vi kan få vänta på att Pyret kommer ut, om jag svarar bra på medicineringen, och hon sa då att om ca 1,5 dygn borde vi kunna förvänta oss att vi har blivit föräldrar.
09.30
Vi får ett rum på förlossningen och jag får 1/4 piller Cytotec. En ny CTG-kurva tas och jag får ligga ca 45 min med apparaturen på magen. Denna gång låg jag på sidan hela tiden vilket kändes bra. Dock gav kurvan för sammandragningar inte mycket utslag alls. Efter undersökningen får vi ett eget rum på BB-avdelningen.
Lunch - makaroner, falukorv och sparris.
12.30
Ytterligare en CTG-kurva tas och fortfarande visar den inte mycket värkarbete/sammandragningar alls. :-( Efter undersökningen går vi en promenad runt sjukhusområdet i det fina höstvädret. Väl tillbaka på vårt rum på BB vilar/sover vi en stund.
15.30
Dags för ytterligare en CTG-kurva som nu visar sammandragningar ungefär var sjunde minut, dock inte så starka (omkring 40 på skalan som går upp till 100). Tyvärr vet jag inte riktigt exakt vad den där skalan mäter för något.
16.30
Ny kontroll av livmodertappen. Ingen större skillnad mot för hur den var imorse. Jag frågade barnmorskan om Pyret har fixerat sig nu och hon svarade att "om det är något så är det ruckbart". Vad bra, då har han åtminstone börjat sjunka ner en aning! Barnmorskan talar med en läkare som bestämmer att jag ska få ytterligare 1/4 piller Cytotec. Efter detta följer ytterligare 45 min när jag är inkopplad till CTG-apparaturen. Nu visar sammandragningarna en styrka på ca 70-75 när de väl kommer.
Middag - köttfärslimpa, potatis och majs.
19.20
Ny CTG-kontroll. Nu kommer sammandragningarna tätare och "värkarna" håller i sig längre än tidigare. Personligt rekord blev 94 på skalan. Dock säger inte denna skala så mycket om själva värkarbetet tydligen, frågade barnmorskan, utan det är när de undersöker livmodertappen som de får veta hur det står till med kroppen, om den är redo för förlossning eller inte.
22.20
Kvällens sista CTG-kurva tas. Barnmorskan har lite problem med att hitta precis rätt ställe för att sätta den apparatur som kontrollerar sammandragningarna. Hon kommer in efter en stund och flyttar "pucken". Då visar kurvan att jag har sammandragningar, dock inte så starka men det beror ju som sagt var pucken sitter (undertill finns en knapp som trycks in när magen blir hård och man får en sammandragning). Denna kurva visar nu att jag på en tio minuters-period får ungefär sex sammandragningar. Dessa håller i sig ett tag, precis som tidigare. När barnmorskan kommer tillbaka till oss är hon nyfiken på att få känna om något hänt med livmodertappen, eftersom jag får sammandragningar ganska ofta ändå, men tyvärr visar det att det fortfarande inte hänt så mycket på den fronten. Tappen är fortfarande ganska omogen och sitter långt bak. Vi får beskedet att vi kan gå tillbaka till BB för att sova och att vi ska fortsätta kampen imorgon.
Imorse infann vi oss på sjukhuset kl. 08.00, jag trodde vi skulle få göra ett nytt tillväxtultraljud/viktskattning, men det visade sig att vi fick komma in i ett annat behandlingsrum för att göra en CTG-kurva där man mätte min puls, Pyrets puls, styrkan på sammandragningar samt mitt blodtryck. Jag fick halvsitta upp men efter en stund kände jag att jag inte fick tillräckligt med luft, fick svårt att andas vilket också syntes på både min och Pyrets puls. Jag ringde då på klockan och en ur personalen kom och sa att det gick bra att jag ligger på sidan istället. Så fort jag gjorde det kändes det mycket bättre och både min och Pyrets puls sjönk betydligt.
Efter att ha legat ca 30-45 min med dessa två band (ett för Pyrets puls och ett för kontroll av sammandragningarna) kom samma läkare som vi träffade i torsdags och kände på livmodertappen. Hon tyckte det hade hänt saker sedan dess men att den fortfarande är väldigt omogen. Vi frågade om hon tycker det är värt att prova igångsättning, och det tyckte hon, så därför bestämde vi oss för att prova det. Vi frågade även hur länge vi kan få vänta på att Pyret kommer ut, om jag svarar bra på medicineringen, och hon sa då att om ca 1,5 dygn borde vi kunna förvänta oss att vi har blivit föräldrar.
09.30
Vi får ett rum på förlossningen och jag får 1/4 piller Cytotec. En ny CTG-kurva tas och jag får ligga ca 45 min med apparaturen på magen. Denna gång låg jag på sidan hela tiden vilket kändes bra. Dock gav kurvan för sammandragningar inte mycket utslag alls. Efter undersökningen får vi ett eget rum på BB-avdelningen.
Lunch - makaroner, falukorv och sparris.
12.30
Ytterligare en CTG-kurva tas och fortfarande visar den inte mycket värkarbete/sammandragningar alls. :-( Efter undersökningen går vi en promenad runt sjukhusområdet i det fina höstvädret. Väl tillbaka på vårt rum på BB vilar/sover vi en stund.
15.30
Dags för ytterligare en CTG-kurva som nu visar sammandragningar ungefär var sjunde minut, dock inte så starka (omkring 40 på skalan som går upp till 100). Tyvärr vet jag inte riktigt exakt vad den där skalan mäter för något.
16.30
Ny kontroll av livmodertappen. Ingen större skillnad mot för hur den var imorse. Jag frågade barnmorskan om Pyret har fixerat sig nu och hon svarade att "om det är något så är det ruckbart". Vad bra, då har han åtminstone börjat sjunka ner en aning! Barnmorskan talar med en läkare som bestämmer att jag ska få ytterligare 1/4 piller Cytotec. Efter detta följer ytterligare 45 min när jag är inkopplad till CTG-apparaturen. Nu visar sammandragningarna en styrka på ca 70-75 när de väl kommer.
Middag - köttfärslimpa, potatis och majs.
19.20
Ny CTG-kontroll. Nu kommer sammandragningarna tätare och "värkarna" håller i sig längre än tidigare. Personligt rekord blev 94 på skalan. Dock säger inte denna skala så mycket om själva värkarbetet tydligen, frågade barnmorskan, utan det är när de undersöker livmodertappen som de får veta hur det står till med kroppen, om den är redo för förlossning eller inte.
22.20
Kvällens sista CTG-kurva tas. Barnmorskan har lite problem med att hitta precis rätt ställe för att sätta den apparatur som kontrollerar sammandragningarna. Hon kommer in efter en stund och flyttar "pucken". Då visar kurvan att jag har sammandragningar, dock inte så starka men det beror ju som sagt var pucken sitter (undertill finns en knapp som trycks in när magen blir hård och man får en sammandragning). Denna kurva visar nu att jag på en tio minuters-period får ungefär sex sammandragningar. Dessa håller i sig ett tag, precis som tidigare. När barnmorskan kommer tillbaka till oss är hon nyfiken på att få känna om något hänt med livmodertappen, eftersom jag får sammandragningar ganska ofta ändå, men tyvärr visar det att det fortfarande inte hänt så mycket på den fronten. Tappen är fortfarande ganska omogen och sitter långt bak. Vi får beskedet att vi kan gå tillbaka till BB för att sova och att vi ska fortsätta kampen imorgon.
söndag 28 augusti 2011
Sista sovmorgonen?
I morse steg vi inte upp förrän ungefär kl. 09.00. Både jag och sambon undrar om detta var vår sista sovmorgon för en lång tid framöver? Inte oss emot för nu längtar vi så otroligt mycket efter vårt lilla Pyre!! Imorgon kan det vara dagen med stort D. Känns både skrämmande och härligt på samma gång.
lördag 27 augusti 2011
Läget just nu
Idag har jag känt ett konstigt tryck mer i mitten av magen, ingen aning om vad det kan bero på. Har även haft en känsla mest hela dagen av att det är tungt att andas, får liksom inte tillräckligt med luft känns det som. De senaste dagarna har jag gått mycket bl.a. för att förhoppningsvis sätta igång det hela, men inte har jag då märkt något. Det enda som händer är att magen blir stenhård när jag går, jag känner ett tryck neråt bäckenet samt att Pyret brukar sparka mig på höger sida nära revbenen (som vanligt).
Efter att läkaren kände på livmodertappen i torsdags hade jag ont länge efteråt, kändes som mensvärk. Hon berättade att hennes undersökning skulle kunna vara ett sätt att sätta igång förlossningen men som sagt har jag inte märkt något ännu förutom att jag fått lite flytningar som jag inte haft tidigare, dessa kommer främst när jag gått på promenad.
Det vore så skönt om de sätter igång allt på måndag så vi slipper gå och vänta längre. Idag har varit en ganska jobbig dag och jag känner mig faktiskt lite less på min stora mage just nu, hur dumt det än kan låta. Dock tror jag inte att vi kommer att få stanna på sjukhuset efter undersökningen på måndag morgon, jag skulle tippa att vi blir hemskickade och att vi får komma tillbaka några dagar senare för att göra om samma procedur med undersökningar igen. Både jag och sambon tror att vi är föräldrar nästa helg. Vi får väl se.
Efter att läkaren kände på livmodertappen i torsdags hade jag ont länge efteråt, kändes som mensvärk. Hon berättade att hennes undersökning skulle kunna vara ett sätt att sätta igång förlossningen men som sagt har jag inte märkt något ännu förutom att jag fått lite flytningar som jag inte haft tidigare, dessa kommer främst när jag gått på promenad.
Det vore så skönt om de sätter igång allt på måndag så vi slipper gå och vänta längre. Idag har varit en ganska jobbig dag och jag känner mig faktiskt lite less på min stora mage just nu, hur dumt det än kan låta. Dock tror jag inte att vi kommer att få stanna på sjukhuset efter undersökningen på måndag morgon, jag skulle tippa att vi blir hemskickade och att vi får komma tillbaka några dagar senare för att göra om samma procedur med undersökningar igen. Både jag och sambon tror att vi är föräldrar nästa helg. Vi får väl se.
torsdag 25 augusti 2011
Tillväxtultraljud nr 3
Idag var det återigen dags att besöka sjukhuset för att göra ett nytt tillväxtultraljud/viktskattning. Igår pratade jag och barnmorskan lite om att jag tycker att vi gjort så många ultraljud och att förra gången vi gjorde tillväxtultraljudet så kunde läkaren inte riktigt svara på varför de gjorde så många kontroller. Barnmorskan frågade mig då vilken läkare vi skulle ha idag och hon kände igen namnet, hon talade väl om denna läkare och sa att hon är väldigt duktig och att vi förmodligen skulle kunna få svar på alla våra frågor idag. Barnmorskan hade rätt! Dagens läkare blev vi jättenöjda med.
Hon började med att kontrollera hur Pyret låg och hon visade os olika kroppsdelar samt att vi fick en närstudie av magen. Hon tog flera mått just på magen eftersom det tydligen är det måttet som säger mest om vikten dvs. hur rund och go Pyret är (som jag tolkade det hela). När programmet hon matade in siffrorna i sedan gjort sin uträkning fick hon fram att han väger 4500 g. Dock hade hon tagit till måtten lite just för att inte underskatta vikten.
Vi pratade en stund och hon frågade om hon fick känna på livmodertappen och jag sa att det gick bra. Föga anade jag då hur fruktansvärt ont det skulle göra. Hon tröck med ena armen i ovankanten av magen för att Pyret skulle åka ner en bit (antar jag) och sedan kände hon efter. Jag fick koncentrera mig så mycket på att genomlida smärtan så jag minns inte exakt vad hon berättade medan hon kände efter. Det jag minns är att hon berättade att hon fick in ett finger och att tappen lutade bakåt. Detta skulle tydligen indikera att det inte är dags ännu, och det är det ju egentligen inte heller om man ska vara riktigt petig. Vi har ju till på måndag på oss. :-)
Efter undersökningen berättade läkaren mycket sakligt vad hon tror kommer att ske och vi fick ställa frågor som hon kunde ge oss bra svar på. Planen ser nu ut så här. Hon bokade in oss för en ny kontroll kl. 08.00 på måndag, hon tycker inte att jag bör gå flera veckor över tiden, så därför kommer hon att göra om samma procedur som hon gjorde idag då vi träffas. Märker hon att det hänt saker med livmodertappen som kan indikera att kroppen ställt in sig lite mer på barnafödande än idag kommer vi att få stanna på förlossningen/BB och så kommer de att försöka sätta igång det hela. Visar det sig dock att livmodertappen är ungefär som idag tyckte hon inte att det är någon idé att prova igångsättning, då får vi vänta några dagar till och sedan försöka igen, om allt inte satt igång av sig självt vill säga.
När hon frågade hur vi ställer oss till detta så blev min spontana reaktion att det känns bra. Det känns bra att få veta när allt ska starta, så slipper jag gå och fundera och känna efter varje dag. Dock känns det alldeles ofattbart att allt kanske startar redan på måndag och att Pyret kanske tittar ut i början av nästa vecka. Shit! Jag känner mig inte als redo för detta. Det är blandade känslor och tankar som far runt i huvudet, men för det mesta försöker jag tänka positivt. Jag vill helst inte föda ett barn som väger över 5 kg, även om jag hört barnmorskor och läkare som sagt att det även kan vara jobbigt att föda barn som väger "lite", men samtidigt tänker jag på vad som kan hända om man försöker tvinga kroppen till något som den inte är beredd på? Jag menar, är kroppen inte redo för barnafödande så är den ju inte det.
Själv tror jag dock att vi kommer att få åka hem på måndag, jag tror inte att det kommer att ha hänt så mycket tills dess. Sedan kanske vi får komma tillbaka i mitten av nästa vecka på en ny kontroll, men det är ju bara mina egna spekulationer. Det kommer nog vara en hel del tankar som far runt i huvudet på både mig och sambon de kommande dagarna. Nu måste vi verkligen packa färdigt BB-väskan, montera babyskyddet i bilen samt att jag måste skriva mitt förlossningsbrev.
Jag har svårt att förstå att vi nu kan vara väldigt nära Pyrets födelsedag.
Hon började med att kontrollera hur Pyret låg och hon visade os olika kroppsdelar samt att vi fick en närstudie av magen. Hon tog flera mått just på magen eftersom det tydligen är det måttet som säger mest om vikten dvs. hur rund och go Pyret är (som jag tolkade det hela). När programmet hon matade in siffrorna i sedan gjort sin uträkning fick hon fram att han väger 4500 g. Dock hade hon tagit till måtten lite just för att inte underskatta vikten.
Vi pratade en stund och hon frågade om hon fick känna på livmodertappen och jag sa att det gick bra. Föga anade jag då hur fruktansvärt ont det skulle göra. Hon tröck med ena armen i ovankanten av magen för att Pyret skulle åka ner en bit (antar jag) och sedan kände hon efter. Jag fick koncentrera mig så mycket på att genomlida smärtan så jag minns inte exakt vad hon berättade medan hon kände efter. Det jag minns är att hon berättade att hon fick in ett finger och att tappen lutade bakåt. Detta skulle tydligen indikera att det inte är dags ännu, och det är det ju egentligen inte heller om man ska vara riktigt petig. Vi har ju till på måndag på oss. :-)
Efter undersökningen berättade läkaren mycket sakligt vad hon tror kommer att ske och vi fick ställa frågor som hon kunde ge oss bra svar på. Planen ser nu ut så här. Hon bokade in oss för en ny kontroll kl. 08.00 på måndag, hon tycker inte att jag bör gå flera veckor över tiden, så därför kommer hon att göra om samma procedur som hon gjorde idag då vi träffas. Märker hon att det hänt saker med livmodertappen som kan indikera att kroppen ställt in sig lite mer på barnafödande än idag kommer vi att få stanna på förlossningen/BB och så kommer de att försöka sätta igång det hela. Visar det sig dock att livmodertappen är ungefär som idag tyckte hon inte att det är någon idé att prova igångsättning, då får vi vänta några dagar till och sedan försöka igen, om allt inte satt igång av sig självt vill säga.
När hon frågade hur vi ställer oss till detta så blev min spontana reaktion att det känns bra. Det känns bra att få veta när allt ska starta, så slipper jag gå och fundera och känna efter varje dag. Dock känns det alldeles ofattbart att allt kanske startar redan på måndag och att Pyret kanske tittar ut i början av nästa vecka. Shit! Jag känner mig inte als redo för detta. Det är blandade känslor och tankar som far runt i huvudet, men för det mesta försöker jag tänka positivt. Jag vill helst inte föda ett barn som väger över 5 kg, även om jag hört barnmorskor och läkare som sagt att det även kan vara jobbigt att föda barn som väger "lite", men samtidigt tänker jag på vad som kan hända om man försöker tvinga kroppen till något som den inte är beredd på? Jag menar, är kroppen inte redo för barnafödande så är den ju inte det.
Själv tror jag dock att vi kommer att få åka hem på måndag, jag tror inte att det kommer att ha hänt så mycket tills dess. Sedan kanske vi får komma tillbaka i mitten av nästa vecka på en ny kontroll, men det är ju bara mina egna spekulationer. Det kommer nog vara en hel del tankar som far runt i huvudet på både mig och sambon de kommande dagarna. Nu måste vi verkligen packa färdigt BB-väskan, montera babyskyddet i bilen samt att jag måste skriva mitt förlossningsbrev.
Jag har svårt att förstå att vi nu kan vara väldigt nära Pyrets födelsedag.
onsdag 24 augusti 2011
MVC-besök nr 9
Idag var jag tillbaka på MVC för att återigen träffa min "riktiga" barnmorska som nu återkommit från sin semester. I vanlig ordning frågade hon hur jag mår och vi pratade lite allmänt om krämpor och sedan kom vi in på mina tankar inför förlossningen. Hon frågade om jag skrivit något förlossningsbrev men det har jag inte gjort. Har tänkt göra det så det börjar bli hög tid nu, måste ta tag i det!
Hon kontrollerade blodtrycket och allt såg bra ut. Hon lyssnade på Pyrets hjärta, både med tratt (har hon aldrig gjort på mig tidigare) och med den vanliga apparaten. Idag slog lillhjärtat med ca 130 slag/minut. Hon mätte magen och fick det till att den vuxit till 40 cm. Efter att ha kontrollerat hur Pyrets huvud ligger kom hon fram till att det fortfarande är rörligt! Herregud, kommer han aldrig att fixera sig den lilla busungen?! Även hon lugnade mig, precis som de andra barnmorskorna gjort under sommaren, med att det är inte alla barn som fixerar sig innan förlossningen, en del gör det inte förrän på BB.
När hon prickade in magmåttet på datorn såg man att kurvan gjorde ett språng och nu visade att han ligger över den övre gränsen. Nu är det ju olika personer som mätt magen den senaste tiden så hon trodde att det kan bero på det, att alla inte mäter på exakt samma sätt. Dock ska vi ju på ultraljud imorgon för att kontrollera hur Pyret växer så då får vi reda på om han dragit iväg uppåt eller följer sin kurva.
Innan jag gick bokade hon in ett nytt besök om två veckor, men hon tror inte att jag kommer. Hon tror att jag har fött vårt barn innan dess. Vi får väl se.
Hon kontrollerade blodtrycket och allt såg bra ut. Hon lyssnade på Pyrets hjärta, både med tratt (har hon aldrig gjort på mig tidigare) och med den vanliga apparaten. Idag slog lillhjärtat med ca 130 slag/minut. Hon mätte magen och fick det till att den vuxit till 40 cm. Efter att ha kontrollerat hur Pyrets huvud ligger kom hon fram till att det fortfarande är rörligt! Herregud, kommer han aldrig att fixera sig den lilla busungen?! Även hon lugnade mig, precis som de andra barnmorskorna gjort under sommaren, med att det är inte alla barn som fixerar sig innan förlossningen, en del gör det inte förrän på BB.
När hon prickade in magmåttet på datorn såg man att kurvan gjorde ett språng och nu visade att han ligger över den övre gränsen. Nu är det ju olika personer som mätt magen den senaste tiden så hon trodde att det kan bero på det, att alla inte mäter på exakt samma sätt. Dock ska vi ju på ultraljud imorgon för att kontrollera hur Pyret växer så då får vi reda på om han dragit iväg uppåt eller följer sin kurva.
Innan jag gick bokade hon in ett nytt besök om två veckor, men hon tror inte att jag kommer. Hon tror att jag har fött vårt barn innan dess. Vi får väl se.
tisdag 23 augusti 2011
Vecka 40 (39+0)
Oj oj, nu är det kanske inte så länge kvar tills Pyret behagar komma ut. Känns fortfarande overkligt när man tänker på att vi faktiskt ska bli föräldrar. Magiskt! Även fast vi köpt en massa saker som dessutom står framme lite här och där här hemma så är tanken svindlande och allt är svårt att ta in.
Tycker magen blir stenhård ganska ofta nu och nu tar den i låren när jag sitter ner. Om det beror på att Pyret krupit längre ner eller om magen vuxit låter jag vara osagt. Sover sedan någon natt tillbaka med en kudde mellan knäna för att slippa smärtan i bäckenet när jag ligger på sidan och jag tycker att det fungerar bra. Lite ont gör det till och från men det är väl så det är och ska vara så här i slutet. Börjar känna av att magen trycker neråt, vill nästan gå och hålla upp den ibland.
Imorgon är det dags för ett nytt besök hos barnmorskan, nu har min "vanliga" kommit tillbaka från sin semester så nu är allt som vanligt där igen. På torsdag är det dags för ytterligare ett tillväxtultraljud för att göra en viktuppskattning på Pyret. Jag ringde till sjukhuset idag för att höra om de vet vilken läkare vi får och vi kommer inte att få samma som förra gången - skönt. Annars hade jag bett att få byta.
Började jobba igår, är sjukskriven 50% (mitt eget val, enligt intyget får jag vara heltidssjukskriven om jag vill) på grund av problemet med händerna, och mina kollegor tycker jag har en liten mage för att ha mindre än en vecka kvar till BF. Jag har ju inget att jämföra med men jag tycker att magen är stor.
Barnet
Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.
Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt.
Nu är det trångt därinne.
Källa: www.vardguiden.se
Tycker magen blir stenhård ganska ofta nu och nu tar den i låren när jag sitter ner. Om det beror på att Pyret krupit längre ner eller om magen vuxit låter jag vara osagt. Sover sedan någon natt tillbaka med en kudde mellan knäna för att slippa smärtan i bäckenet när jag ligger på sidan och jag tycker att det fungerar bra. Lite ont gör det till och från men det är väl så det är och ska vara så här i slutet. Börjar känna av att magen trycker neråt, vill nästan gå och hålla upp den ibland.
Imorgon är det dags för ett nytt besök hos barnmorskan, nu har min "vanliga" kommit tillbaka från sin semester så nu är allt som vanligt där igen. På torsdag är det dags för ytterligare ett tillväxtultraljud för att göra en viktuppskattning på Pyret. Jag ringde till sjukhuset idag för att höra om de vet vilken läkare vi får och vi kommer inte att få samma som förra gången - skönt. Annars hade jag bett att få byta.
Började jobba igår, är sjukskriven 50% (mitt eget val, enligt intyget får jag vara heltidssjukskriven om jag vill) på grund av problemet med händerna, och mina kollegor tycker jag har en liten mage för att ha mindre än en vecka kvar till BF. Jag har ju inget att jämföra med men jag tycker att magen är stor.
 |
| Vecka 40 (39+0) |
Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.
Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt.
Nu är det trångt därinne.
Källa: www.vardguiden.se
måndag 22 augusti 2011
Inköp av babyskydd
För en tid sedan tog vi äntligen tag i att inhandla ett babyskydd. Först var jag inne på att vi skulle köpa ett iZi Sleep från BeSafe eftersom jag läst att de hade vunnit något babyskydd-test. Till detta skydd finns även ett ISOfix-fäste och det verkade ju bra. Allt eftersom tiden gick hann BeSafe släppa ett nytt skydd som heter iZi Go och är lite mer nätt och lättare än iZi Sleep. Då blev jag väldigt fundersam på vilket skydd vi skulle välja, det nya skyddet finns det än så länge inget ISOfix-fäste till men vad jag kunnat läsa mig till på nätet så planerar de att släppa ett sådant nu i höst.
Efter att ha velat fram och tillbaka åkte vi till Barnens Hus för att se vilka babyskydd de hade hemma och kanske få lite hjälp från personalen med att välja. Dock blev vi inte alls så mycket klokare när vi väl var där. Enligt den försäljare vi pratade med är det ingen större skillnad på just babyskydden från de olika tillverkarna. Vissa har just ISOfix men inte alla. Vi frågade om de säljer många skydd från BeSafe och då sa han att på ca 100 sålda babyskydd är kanske 5 stycken just från BeSafe. De är väldigt dyra och det är inte så stor skillnad mellan deras skydd jämfört med andra tillverkares. Här fick jag ren ångest, hur ska man kunna välja?! Vi åkte hem igen utan att köpa något.
Vi surfade runt lite mer på nätet men blev inte så mycket klokare av det heller, förutom att sambon blev inne på att vi skulle köpa ett skydd från Akta Graco. Dagen efter åkte vi tillbaka till Barnens Hus och fick prata med en annan försäljare. Hon sa i princip samma sak som killen vi talat med dagen innan, att det är tycke och smak samt pris som avgör eftersom de flesta skydd är likvärdiga. Jag lät sambon välja och vi lämnade butiken med ett Logico S HP babyskydd från Akta Graco inklusive bas. Detta är ett skydd som vi tycker är fint samt prisvärt eftersom att vi fick med en bas för ungefär samma pengar som vad en del andra skydd kostar. Jag har provat det i bilen och det passar jättebra. :-)
Efter att ha velat fram och tillbaka åkte vi till Barnens Hus för att se vilka babyskydd de hade hemma och kanske få lite hjälp från personalen med att välja. Dock blev vi inte alls så mycket klokare när vi väl var där. Enligt den försäljare vi pratade med är det ingen större skillnad på just babyskydden från de olika tillverkarna. Vissa har just ISOfix men inte alla. Vi frågade om de säljer många skydd från BeSafe och då sa han att på ca 100 sålda babyskydd är kanske 5 stycken just från BeSafe. De är väldigt dyra och det är inte så stor skillnad mellan deras skydd jämfört med andra tillverkares. Här fick jag ren ångest, hur ska man kunna välja?! Vi åkte hem igen utan att köpa något.
Vi surfade runt lite mer på nätet men blev inte så mycket klokare av det heller, förutom att sambon blev inne på att vi skulle köpa ett skydd från Akta Graco. Dagen efter åkte vi tillbaka till Barnens Hus och fick prata med en annan försäljare. Hon sa i princip samma sak som killen vi talat med dagen innan, att det är tycke och smak samt pris som avgör eftersom de flesta skydd är likvärdiga. Jag lät sambon välja och vi lämnade butiken med ett Logico S HP babyskydd från Akta Graco inklusive bas. Detta är ett skydd som vi tycker är fint samt prisvärt eftersom att vi fick med en bas för ungefär samma pengar som vad en del andra skydd kostar. Jag har provat det i bilen och det passar jättebra. :-)
 |
| Babyskyddet Logico S HP inklusive bas från Akta Graco |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)