08.15
Dagens första CTG-undersökning visar att jag i princip inte har några sammandragningar överhuvudtaget. Kan ju vara tabletterna jag fick för att kunna sova i natt som gjort att allt annat slagits ut, jag vet inte.Barnmorskan går i väg för att tala med läkaren om fortsatt behandling. Jag är livrädd för att vi ska behöva åka hem, man brukar tydligen ta en vilodag efter två dagars försök till igångsättning.
Läkaren kommer in i salen och vill känna på livmotertappen hon också, eftersom hon kände på den i måndags har hon ju då något att jämföra med. Hon tycker att den blivit betydligt mjukare och att hon får in två fingrar. Hon tycker att det är värt att fortsätta att försöka få ut Pyret. Vi kommer överens om att prova ett nytt preparat, en "tampong" som dränks in i någon viss medicin och den kan sitta inne i slidan upp till 24 timmar.
09.20
En tampong sätts in i slidan och därefter görs en ny CTG-kurva.
Lunch - Potatis, oxjärpar? och sås.
13.15
Ny CTG-kurva. Allt ser bra ut med Pyret och jag börjar känna av en molande värk i nedre delen av magen, känns som rejäl mensvärk.
Vi får en stund för "fria aktiviteter" mellan alla besök på förlossningen. Vi brukar promenera runt på sjukhuset, vi har även varit nere i kulvertarna och gått, men den här gången bestämde vi oss för att gå upp och ner för alla trappor i alla trapphus på sjukhuset. Det var ruskigt jobbigt så jag hoppas att det har effekt när det gäller värkarbetet.
15.30
Nytt CTG tas och visar att allt är bra med Pyret (som vanligt). Det visar även att jag får några kraftigare sammandragningar men det är fortfarande för lite fart i dem.
Middag - Fisk, stuvad potatis och sallad.
21.35
Går på toaletten och den eländiga tampongen åker ut! Meddelar BB-personalen som ringer till en läkare för att höra om något behöver göras. Hon kommer tillbaka och meddelar att ingen ny ska sättas in, den hade ju ändå suttit inne sedan imorse.
Innan jag går och lägger mig görs en ny CTG-kurva (på BB denna gång) eftersom att det var länge sedan man gjorde en och de vill se att allt ser bra ut innan de kan ge mig samma smärtstillande tabletter som igårkväll för att jag ska kunna sova bra i natt.
onsdag 31 augusti 2011
1104
Så många trappsteg har jag sammanlagt gått upp- och nerför nu i eftermiddag för att försöka få igång det hela. Det var svettigt kan jag lova, både för mig och för sambon. :-) Vi har även promenerat i kulvertarna under sjukhuset, så nu hittar vi rätt bra där också.
tisdag 30 augusti 2011
Andra dygnet på förlssningen/BB
Innan vi lämnade förlossningen igårkväll blev vi tillsagda att komma tillbaka omkring kl. 08.00 idag, efter vi ätit frukost. När vi är på väg till matsalen möter vi en barnmorska som talar om att de har så fullt på förlossningen just nu att de inte har tid att ta emot oss. De ringer till BB när vi kan komma över. Tiden går och till slut går jag och frågar en barnmorska om hon hört något. Jo, de skulle höras av omkring halv tio (klockan var strax det).
09.40
Dags för ytterligare en CTG-kurva. Den visar några sammandragningar men tydligen är det ju inte det som är det viktigaste, de vill kontrollera hur barnet mår. Efter en kontroll av livmodertappen, som är ca 3 cm lång och barnmorskan får in ett finger, går barnmorskan iväg för att rådfråga läkaren hur de ska gå vidare.
10.25
Får ytterligare 1/4 piller Cytotec. Får sedan i vanlig ordning ligga ca 45 min uppkopplad mot en ny CTG-kurva.
Lunch - Fisksoppa
13.30
Ny CTG-undersökning.
Efter undersökningen smiter vi hem en sväng för att hämta några saker som vi glömt att ta med oss. Både jag och sambon var så säkra på att vi inte skulle bli inlagda igår så vi tog inte riktigt med allt vi behöver.
16.30
Ytterligare en CTG-undersökning.
17.15
Får ytterligare en 1/4 tablett Cytotec.
Middag - Potatis, skinka och sås.
Efter middagen går vi på långpromenad - nu har jag bestämt mig för att bebisen ska ut!
20.15
Dags för nytt CTG och nu tycker jag att det visar att jag har starkare sammandragningar än tidigare. Jag känner även ett högre tryck neråt, runt bäckenet. Nu måste det väl ändå ha hänt något med livmodertappen!? Man kör en extra lång kurva, det visar sig senare att det är för att man inte vill att jag ska behöva komma och göra en ny "mitt i natten". Barnmorskan kommer och kopplar loss mig strax innan kl. 22 och talar om att nu ska jag få gå och sova. Hon rekommenderar att jag ber BB-personalen om några tabletter så att jag kan sova ordentligt. Jag vill att hon kontrollerar livmodertappen eftersom jag tycker det borde ha hänt saker men det visar sig att jag har fel. Den är fortfarande ca 3 cm lång och jag är öppen 1 cm. Dock har den börjat mjukna lite.
Tillbaka på BB-avdelningen äter vi kvällsfika och sedan får jag två Panodil, en Bricanyl-tablett samt en tablett Halcion.för att jag ska kunna sova bra i natt. Jag får även en "flaska" med varmvatten att ha på magen, det känns skönt.
Har gråtit mycket idag, allting känns så hopplöst när det inte händer något! Att se "alla" andra köra runt sina nyfödda bebisar i sina vagnar här på avdelningen gör ju inte heller saken bättre. Man har tidigare talat om för oss att de ibland brukar ta en vilodag efter de försökt få igång förlossningen i två dagar. Jag vill INTE åka hem imorgon! Hur man går vidare, eller om vi blir hemskickade, bestäms efter morgondagens första CTG-undersökning.
09.40
Dags för ytterligare en CTG-kurva. Den visar några sammandragningar men tydligen är det ju inte det som är det viktigaste, de vill kontrollera hur barnet mår. Efter en kontroll av livmodertappen, som är ca 3 cm lång och barnmorskan får in ett finger, går barnmorskan iväg för att rådfråga läkaren hur de ska gå vidare.
10.25
Får ytterligare 1/4 piller Cytotec. Får sedan i vanlig ordning ligga ca 45 min uppkopplad mot en ny CTG-kurva.
Lunch - Fisksoppa
13.30
Ny CTG-undersökning.
Efter undersökningen smiter vi hem en sväng för att hämta några saker som vi glömt att ta med oss. Både jag och sambon var så säkra på att vi inte skulle bli inlagda igår så vi tog inte riktigt med allt vi behöver.
16.30
Ytterligare en CTG-undersökning.
17.15
Får ytterligare en 1/4 tablett Cytotec.
Middag - Potatis, skinka och sås.
Efter middagen går vi på långpromenad - nu har jag bestämt mig för att bebisen ska ut!
20.15
Dags för nytt CTG och nu tycker jag att det visar att jag har starkare sammandragningar än tidigare. Jag känner även ett högre tryck neråt, runt bäckenet. Nu måste det väl ändå ha hänt något med livmodertappen!? Man kör en extra lång kurva, det visar sig senare att det är för att man inte vill att jag ska behöva komma och göra en ny "mitt i natten". Barnmorskan kommer och kopplar loss mig strax innan kl. 22 och talar om att nu ska jag få gå och sova. Hon rekommenderar att jag ber BB-personalen om några tabletter så att jag kan sova ordentligt. Jag vill att hon kontrollerar livmodertappen eftersom jag tycker det borde ha hänt saker men det visar sig att jag har fel. Den är fortfarande ca 3 cm lång och jag är öppen 1 cm. Dock har den börjat mjukna lite.
Tillbaka på BB-avdelningen äter vi kvällsfika och sedan får jag två Panodil, en Bricanyl-tablett samt en tablett Halcion.för att jag ska kunna sova bra i natt. Jag får även en "flaska" med varmvatten att ha på magen, det känns skönt.
Har gråtit mycket idag, allting känns så hopplöst när det inte händer något! Att se "alla" andra köra runt sina nyfödda bebisar i sina vagnar här på avdelningen gör ju inte heller saken bättre. Man har tidigare talat om för oss att de ibland brukar ta en vilodag efter de försökt få igång förlossningen i två dagar. Jag vill INTE åka hem imorgon! Hur man går vidare, eller om vi blir hemskickade, bestäms efter morgondagens första CTG-undersökning.
måndag 29 augusti 2011
Första dygnet på förlossningen/BB
08.00
Imorse infann vi oss på sjukhuset kl. 08.00, jag trodde vi skulle få göra ett nytt tillväxtultraljud/viktskattning, men det visade sig att vi fick komma in i ett annat behandlingsrum för att göra en CTG-kurva där man mätte min puls, Pyrets puls, styrkan på sammandragningar samt mitt blodtryck. Jag fick halvsitta upp men efter en stund kände jag att jag inte fick tillräckligt med luft, fick svårt att andas vilket också syntes på både min och Pyrets puls. Jag ringde då på klockan och en ur personalen kom och sa att det gick bra att jag ligger på sidan istället. Så fort jag gjorde det kändes det mycket bättre och både min och Pyrets puls sjönk betydligt.
Efter att ha legat ca 30-45 min med dessa två band (ett för Pyrets puls och ett för kontroll av sammandragningarna) kom samma läkare som vi träffade i torsdags och kände på livmodertappen. Hon tyckte det hade hänt saker sedan dess men att den fortfarande är väldigt omogen. Vi frågade om hon tycker det är värt att prova igångsättning, och det tyckte hon, så därför bestämde vi oss för att prova det. Vi frågade även hur länge vi kan få vänta på att Pyret kommer ut, om jag svarar bra på medicineringen, och hon sa då att om ca 1,5 dygn borde vi kunna förvänta oss att vi har blivit föräldrar.
09.30
Vi får ett rum på förlossningen och jag får 1/4 piller Cytotec. En ny CTG-kurva tas och jag får ligga ca 45 min med apparaturen på magen. Denna gång låg jag på sidan hela tiden vilket kändes bra. Dock gav kurvan för sammandragningar inte mycket utslag alls. Efter undersökningen får vi ett eget rum på BB-avdelningen.
Lunch - makaroner, falukorv och sparris.
12.30
Ytterligare en CTG-kurva tas och fortfarande visar den inte mycket värkarbete/sammandragningar alls. :-( Efter undersökningen går vi en promenad runt sjukhusområdet i det fina höstvädret. Väl tillbaka på vårt rum på BB vilar/sover vi en stund.
15.30
Dags för ytterligare en CTG-kurva som nu visar sammandragningar ungefär var sjunde minut, dock inte så starka (omkring 40 på skalan som går upp till 100). Tyvärr vet jag inte riktigt exakt vad den där skalan mäter för något.
16.30
Ny kontroll av livmodertappen. Ingen större skillnad mot för hur den var imorse. Jag frågade barnmorskan om Pyret har fixerat sig nu och hon svarade att "om det är något så är det ruckbart". Vad bra, då har han åtminstone börjat sjunka ner en aning! Barnmorskan talar med en läkare som bestämmer att jag ska få ytterligare 1/4 piller Cytotec. Efter detta följer ytterligare 45 min när jag är inkopplad till CTG-apparaturen. Nu visar sammandragningarna en styrka på ca 70-75 när de väl kommer.
Middag - köttfärslimpa, potatis och majs.
19.20
Ny CTG-kontroll. Nu kommer sammandragningarna tätare och "värkarna" håller i sig längre än tidigare. Personligt rekord blev 94 på skalan. Dock säger inte denna skala så mycket om själva värkarbetet tydligen, frågade barnmorskan, utan det är när de undersöker livmodertappen som de får veta hur det står till med kroppen, om den är redo för förlossning eller inte.
22.20
Kvällens sista CTG-kurva tas. Barnmorskan har lite problem med att hitta precis rätt ställe för att sätta den apparatur som kontrollerar sammandragningarna. Hon kommer in efter en stund och flyttar "pucken". Då visar kurvan att jag har sammandragningar, dock inte så starka men det beror ju som sagt var pucken sitter (undertill finns en knapp som trycks in när magen blir hård och man får en sammandragning). Denna kurva visar nu att jag på en tio minuters-period får ungefär sex sammandragningar. Dessa håller i sig ett tag, precis som tidigare. När barnmorskan kommer tillbaka till oss är hon nyfiken på att få känna om något hänt med livmodertappen, eftersom jag får sammandragningar ganska ofta ändå, men tyvärr visar det att det fortfarande inte hänt så mycket på den fronten. Tappen är fortfarande ganska omogen och sitter långt bak. Vi får beskedet att vi kan gå tillbaka till BB för att sova och att vi ska fortsätta kampen imorgon.
Imorse infann vi oss på sjukhuset kl. 08.00, jag trodde vi skulle få göra ett nytt tillväxtultraljud/viktskattning, men det visade sig att vi fick komma in i ett annat behandlingsrum för att göra en CTG-kurva där man mätte min puls, Pyrets puls, styrkan på sammandragningar samt mitt blodtryck. Jag fick halvsitta upp men efter en stund kände jag att jag inte fick tillräckligt med luft, fick svårt att andas vilket också syntes på både min och Pyrets puls. Jag ringde då på klockan och en ur personalen kom och sa att det gick bra att jag ligger på sidan istället. Så fort jag gjorde det kändes det mycket bättre och både min och Pyrets puls sjönk betydligt.
Efter att ha legat ca 30-45 min med dessa två band (ett för Pyrets puls och ett för kontroll av sammandragningarna) kom samma läkare som vi träffade i torsdags och kände på livmodertappen. Hon tyckte det hade hänt saker sedan dess men att den fortfarande är väldigt omogen. Vi frågade om hon tycker det är värt att prova igångsättning, och det tyckte hon, så därför bestämde vi oss för att prova det. Vi frågade även hur länge vi kan få vänta på att Pyret kommer ut, om jag svarar bra på medicineringen, och hon sa då att om ca 1,5 dygn borde vi kunna förvänta oss att vi har blivit föräldrar.
09.30
Vi får ett rum på förlossningen och jag får 1/4 piller Cytotec. En ny CTG-kurva tas och jag får ligga ca 45 min med apparaturen på magen. Denna gång låg jag på sidan hela tiden vilket kändes bra. Dock gav kurvan för sammandragningar inte mycket utslag alls. Efter undersökningen får vi ett eget rum på BB-avdelningen.
Lunch - makaroner, falukorv och sparris.
12.30
Ytterligare en CTG-kurva tas och fortfarande visar den inte mycket värkarbete/sammandragningar alls. :-( Efter undersökningen går vi en promenad runt sjukhusområdet i det fina höstvädret. Väl tillbaka på vårt rum på BB vilar/sover vi en stund.
15.30
Dags för ytterligare en CTG-kurva som nu visar sammandragningar ungefär var sjunde minut, dock inte så starka (omkring 40 på skalan som går upp till 100). Tyvärr vet jag inte riktigt exakt vad den där skalan mäter för något.
16.30
Ny kontroll av livmodertappen. Ingen större skillnad mot för hur den var imorse. Jag frågade barnmorskan om Pyret har fixerat sig nu och hon svarade att "om det är något så är det ruckbart". Vad bra, då har han åtminstone börjat sjunka ner en aning! Barnmorskan talar med en läkare som bestämmer att jag ska få ytterligare 1/4 piller Cytotec. Efter detta följer ytterligare 45 min när jag är inkopplad till CTG-apparaturen. Nu visar sammandragningarna en styrka på ca 70-75 när de väl kommer.
Middag - köttfärslimpa, potatis och majs.
19.20
Ny CTG-kontroll. Nu kommer sammandragningarna tätare och "värkarna" håller i sig längre än tidigare. Personligt rekord blev 94 på skalan. Dock säger inte denna skala så mycket om själva värkarbetet tydligen, frågade barnmorskan, utan det är när de undersöker livmodertappen som de får veta hur det står till med kroppen, om den är redo för förlossning eller inte.
22.20
Kvällens sista CTG-kurva tas. Barnmorskan har lite problem med att hitta precis rätt ställe för att sätta den apparatur som kontrollerar sammandragningarna. Hon kommer in efter en stund och flyttar "pucken". Då visar kurvan att jag har sammandragningar, dock inte så starka men det beror ju som sagt var pucken sitter (undertill finns en knapp som trycks in när magen blir hård och man får en sammandragning). Denna kurva visar nu att jag på en tio minuters-period får ungefär sex sammandragningar. Dessa håller i sig ett tag, precis som tidigare. När barnmorskan kommer tillbaka till oss är hon nyfiken på att få känna om något hänt med livmodertappen, eftersom jag får sammandragningar ganska ofta ändå, men tyvärr visar det att det fortfarande inte hänt så mycket på den fronten. Tappen är fortfarande ganska omogen och sitter långt bak. Vi får beskedet att vi kan gå tillbaka till BB för att sova och att vi ska fortsätta kampen imorgon.
söndag 28 augusti 2011
Sista sovmorgonen?
I morse steg vi inte upp förrän ungefär kl. 09.00. Både jag och sambon undrar om detta var vår sista sovmorgon för en lång tid framöver? Inte oss emot för nu längtar vi så otroligt mycket efter vårt lilla Pyre!! Imorgon kan det vara dagen med stort D. Känns både skrämmande och härligt på samma gång.
lördag 27 augusti 2011
Läget just nu
Idag har jag känt ett konstigt tryck mer i mitten av magen, ingen aning om vad det kan bero på. Har även haft en känsla mest hela dagen av att det är tungt att andas, får liksom inte tillräckligt med luft känns det som. De senaste dagarna har jag gått mycket bl.a. för att förhoppningsvis sätta igång det hela, men inte har jag då märkt något. Det enda som händer är att magen blir stenhård när jag går, jag känner ett tryck neråt bäckenet samt att Pyret brukar sparka mig på höger sida nära revbenen (som vanligt).
Efter att läkaren kände på livmodertappen i torsdags hade jag ont länge efteråt, kändes som mensvärk. Hon berättade att hennes undersökning skulle kunna vara ett sätt att sätta igång förlossningen men som sagt har jag inte märkt något ännu förutom att jag fått lite flytningar som jag inte haft tidigare, dessa kommer främst när jag gått på promenad.
Det vore så skönt om de sätter igång allt på måndag så vi slipper gå och vänta längre. Idag har varit en ganska jobbig dag och jag känner mig faktiskt lite less på min stora mage just nu, hur dumt det än kan låta. Dock tror jag inte att vi kommer att få stanna på sjukhuset efter undersökningen på måndag morgon, jag skulle tippa att vi blir hemskickade och att vi får komma tillbaka några dagar senare för att göra om samma procedur med undersökningar igen. Både jag och sambon tror att vi är föräldrar nästa helg. Vi får väl se.
Efter att läkaren kände på livmodertappen i torsdags hade jag ont länge efteråt, kändes som mensvärk. Hon berättade att hennes undersökning skulle kunna vara ett sätt att sätta igång förlossningen men som sagt har jag inte märkt något ännu förutom att jag fått lite flytningar som jag inte haft tidigare, dessa kommer främst när jag gått på promenad.
Det vore så skönt om de sätter igång allt på måndag så vi slipper gå och vänta längre. Idag har varit en ganska jobbig dag och jag känner mig faktiskt lite less på min stora mage just nu, hur dumt det än kan låta. Dock tror jag inte att vi kommer att få stanna på sjukhuset efter undersökningen på måndag morgon, jag skulle tippa att vi blir hemskickade och att vi får komma tillbaka några dagar senare för att göra om samma procedur med undersökningar igen. Både jag och sambon tror att vi är föräldrar nästa helg. Vi får väl se.
torsdag 25 augusti 2011
Tillväxtultraljud nr 3
Idag var det återigen dags att besöka sjukhuset för att göra ett nytt tillväxtultraljud/viktskattning. Igår pratade jag och barnmorskan lite om att jag tycker att vi gjort så många ultraljud och att förra gången vi gjorde tillväxtultraljudet så kunde läkaren inte riktigt svara på varför de gjorde så många kontroller. Barnmorskan frågade mig då vilken läkare vi skulle ha idag och hon kände igen namnet, hon talade väl om denna läkare och sa att hon är väldigt duktig och att vi förmodligen skulle kunna få svar på alla våra frågor idag. Barnmorskan hade rätt! Dagens läkare blev vi jättenöjda med.
Hon började med att kontrollera hur Pyret låg och hon visade os olika kroppsdelar samt att vi fick en närstudie av magen. Hon tog flera mått just på magen eftersom det tydligen är det måttet som säger mest om vikten dvs. hur rund och go Pyret är (som jag tolkade det hela). När programmet hon matade in siffrorna i sedan gjort sin uträkning fick hon fram att han väger 4500 g. Dock hade hon tagit till måtten lite just för att inte underskatta vikten.
Vi pratade en stund och hon frågade om hon fick känna på livmodertappen och jag sa att det gick bra. Föga anade jag då hur fruktansvärt ont det skulle göra. Hon tröck med ena armen i ovankanten av magen för att Pyret skulle åka ner en bit (antar jag) och sedan kände hon efter. Jag fick koncentrera mig så mycket på att genomlida smärtan så jag minns inte exakt vad hon berättade medan hon kände efter. Det jag minns är att hon berättade att hon fick in ett finger och att tappen lutade bakåt. Detta skulle tydligen indikera att det inte är dags ännu, och det är det ju egentligen inte heller om man ska vara riktigt petig. Vi har ju till på måndag på oss. :-)
Efter undersökningen berättade läkaren mycket sakligt vad hon tror kommer att ske och vi fick ställa frågor som hon kunde ge oss bra svar på. Planen ser nu ut så här. Hon bokade in oss för en ny kontroll kl. 08.00 på måndag, hon tycker inte att jag bör gå flera veckor över tiden, så därför kommer hon att göra om samma procedur som hon gjorde idag då vi träffas. Märker hon att det hänt saker med livmodertappen som kan indikera att kroppen ställt in sig lite mer på barnafödande än idag kommer vi att få stanna på förlossningen/BB och så kommer de att försöka sätta igång det hela. Visar det sig dock att livmodertappen är ungefär som idag tyckte hon inte att det är någon idé att prova igångsättning, då får vi vänta några dagar till och sedan försöka igen, om allt inte satt igång av sig självt vill säga.
När hon frågade hur vi ställer oss till detta så blev min spontana reaktion att det känns bra. Det känns bra att få veta när allt ska starta, så slipper jag gå och fundera och känna efter varje dag. Dock känns det alldeles ofattbart att allt kanske startar redan på måndag och att Pyret kanske tittar ut i början av nästa vecka. Shit! Jag känner mig inte als redo för detta. Det är blandade känslor och tankar som far runt i huvudet, men för det mesta försöker jag tänka positivt. Jag vill helst inte föda ett barn som väger över 5 kg, även om jag hört barnmorskor och läkare som sagt att det även kan vara jobbigt att föda barn som väger "lite", men samtidigt tänker jag på vad som kan hända om man försöker tvinga kroppen till något som den inte är beredd på? Jag menar, är kroppen inte redo för barnafödande så är den ju inte det.
Själv tror jag dock att vi kommer att få åka hem på måndag, jag tror inte att det kommer att ha hänt så mycket tills dess. Sedan kanske vi får komma tillbaka i mitten av nästa vecka på en ny kontroll, men det är ju bara mina egna spekulationer. Det kommer nog vara en hel del tankar som far runt i huvudet på både mig och sambon de kommande dagarna. Nu måste vi verkligen packa färdigt BB-väskan, montera babyskyddet i bilen samt att jag måste skriva mitt förlossningsbrev.
Jag har svårt att förstå att vi nu kan vara väldigt nära Pyrets födelsedag.
Hon började med att kontrollera hur Pyret låg och hon visade os olika kroppsdelar samt att vi fick en närstudie av magen. Hon tog flera mått just på magen eftersom det tydligen är det måttet som säger mest om vikten dvs. hur rund och go Pyret är (som jag tolkade det hela). När programmet hon matade in siffrorna i sedan gjort sin uträkning fick hon fram att han väger 4500 g. Dock hade hon tagit till måtten lite just för att inte underskatta vikten.
Vi pratade en stund och hon frågade om hon fick känna på livmodertappen och jag sa att det gick bra. Föga anade jag då hur fruktansvärt ont det skulle göra. Hon tröck med ena armen i ovankanten av magen för att Pyret skulle åka ner en bit (antar jag) och sedan kände hon efter. Jag fick koncentrera mig så mycket på att genomlida smärtan så jag minns inte exakt vad hon berättade medan hon kände efter. Det jag minns är att hon berättade att hon fick in ett finger och att tappen lutade bakåt. Detta skulle tydligen indikera att det inte är dags ännu, och det är det ju egentligen inte heller om man ska vara riktigt petig. Vi har ju till på måndag på oss. :-)
Efter undersökningen berättade läkaren mycket sakligt vad hon tror kommer att ske och vi fick ställa frågor som hon kunde ge oss bra svar på. Planen ser nu ut så här. Hon bokade in oss för en ny kontroll kl. 08.00 på måndag, hon tycker inte att jag bör gå flera veckor över tiden, så därför kommer hon att göra om samma procedur som hon gjorde idag då vi träffas. Märker hon att det hänt saker med livmodertappen som kan indikera att kroppen ställt in sig lite mer på barnafödande än idag kommer vi att få stanna på förlossningen/BB och så kommer de att försöka sätta igång det hela. Visar det sig dock att livmodertappen är ungefär som idag tyckte hon inte att det är någon idé att prova igångsättning, då får vi vänta några dagar till och sedan försöka igen, om allt inte satt igång av sig självt vill säga.
När hon frågade hur vi ställer oss till detta så blev min spontana reaktion att det känns bra. Det känns bra att få veta när allt ska starta, så slipper jag gå och fundera och känna efter varje dag. Dock känns det alldeles ofattbart att allt kanske startar redan på måndag och att Pyret kanske tittar ut i början av nästa vecka. Shit! Jag känner mig inte als redo för detta. Det är blandade känslor och tankar som far runt i huvudet, men för det mesta försöker jag tänka positivt. Jag vill helst inte föda ett barn som väger över 5 kg, även om jag hört barnmorskor och läkare som sagt att det även kan vara jobbigt att föda barn som väger "lite", men samtidigt tänker jag på vad som kan hända om man försöker tvinga kroppen till något som den inte är beredd på? Jag menar, är kroppen inte redo för barnafödande så är den ju inte det.
Själv tror jag dock att vi kommer att få åka hem på måndag, jag tror inte att det kommer att ha hänt så mycket tills dess. Sedan kanske vi får komma tillbaka i mitten av nästa vecka på en ny kontroll, men det är ju bara mina egna spekulationer. Det kommer nog vara en hel del tankar som far runt i huvudet på både mig och sambon de kommande dagarna. Nu måste vi verkligen packa färdigt BB-väskan, montera babyskyddet i bilen samt att jag måste skriva mitt förlossningsbrev.
Jag har svårt att förstå att vi nu kan vara väldigt nära Pyrets födelsedag.
onsdag 24 augusti 2011
MVC-besök nr 9
Idag var jag tillbaka på MVC för att återigen träffa min "riktiga" barnmorska som nu återkommit från sin semester. I vanlig ordning frågade hon hur jag mår och vi pratade lite allmänt om krämpor och sedan kom vi in på mina tankar inför förlossningen. Hon frågade om jag skrivit något förlossningsbrev men det har jag inte gjort. Har tänkt göra det så det börjar bli hög tid nu, måste ta tag i det!
Hon kontrollerade blodtrycket och allt såg bra ut. Hon lyssnade på Pyrets hjärta, både med tratt (har hon aldrig gjort på mig tidigare) och med den vanliga apparaten. Idag slog lillhjärtat med ca 130 slag/minut. Hon mätte magen och fick det till att den vuxit till 40 cm. Efter att ha kontrollerat hur Pyrets huvud ligger kom hon fram till att det fortfarande är rörligt! Herregud, kommer han aldrig att fixera sig den lilla busungen?! Även hon lugnade mig, precis som de andra barnmorskorna gjort under sommaren, med att det är inte alla barn som fixerar sig innan förlossningen, en del gör det inte förrän på BB.
När hon prickade in magmåttet på datorn såg man att kurvan gjorde ett språng och nu visade att han ligger över den övre gränsen. Nu är det ju olika personer som mätt magen den senaste tiden så hon trodde att det kan bero på det, att alla inte mäter på exakt samma sätt. Dock ska vi ju på ultraljud imorgon för att kontrollera hur Pyret växer så då får vi reda på om han dragit iväg uppåt eller följer sin kurva.
Innan jag gick bokade hon in ett nytt besök om två veckor, men hon tror inte att jag kommer. Hon tror att jag har fött vårt barn innan dess. Vi får väl se.
Hon kontrollerade blodtrycket och allt såg bra ut. Hon lyssnade på Pyrets hjärta, både med tratt (har hon aldrig gjort på mig tidigare) och med den vanliga apparaten. Idag slog lillhjärtat med ca 130 slag/minut. Hon mätte magen och fick det till att den vuxit till 40 cm. Efter att ha kontrollerat hur Pyrets huvud ligger kom hon fram till att det fortfarande är rörligt! Herregud, kommer han aldrig att fixera sig den lilla busungen?! Även hon lugnade mig, precis som de andra barnmorskorna gjort under sommaren, med att det är inte alla barn som fixerar sig innan förlossningen, en del gör det inte förrän på BB.
När hon prickade in magmåttet på datorn såg man att kurvan gjorde ett språng och nu visade att han ligger över den övre gränsen. Nu är det ju olika personer som mätt magen den senaste tiden så hon trodde att det kan bero på det, att alla inte mäter på exakt samma sätt. Dock ska vi ju på ultraljud imorgon för att kontrollera hur Pyret växer så då får vi reda på om han dragit iväg uppåt eller följer sin kurva.
Innan jag gick bokade hon in ett nytt besök om två veckor, men hon tror inte att jag kommer. Hon tror att jag har fött vårt barn innan dess. Vi får väl se.
tisdag 23 augusti 2011
Vecka 40 (39+0)
Oj oj, nu är det kanske inte så länge kvar tills Pyret behagar komma ut. Känns fortfarande overkligt när man tänker på att vi faktiskt ska bli föräldrar. Magiskt! Även fast vi köpt en massa saker som dessutom står framme lite här och där här hemma så är tanken svindlande och allt är svårt att ta in.
Tycker magen blir stenhård ganska ofta nu och nu tar den i låren när jag sitter ner. Om det beror på att Pyret krupit längre ner eller om magen vuxit låter jag vara osagt. Sover sedan någon natt tillbaka med en kudde mellan knäna för att slippa smärtan i bäckenet när jag ligger på sidan och jag tycker att det fungerar bra. Lite ont gör det till och från men det är väl så det är och ska vara så här i slutet. Börjar känna av att magen trycker neråt, vill nästan gå och hålla upp den ibland.
Imorgon är det dags för ett nytt besök hos barnmorskan, nu har min "vanliga" kommit tillbaka från sin semester så nu är allt som vanligt där igen. På torsdag är det dags för ytterligare ett tillväxtultraljud för att göra en viktuppskattning på Pyret. Jag ringde till sjukhuset idag för att höra om de vet vilken läkare vi får och vi kommer inte att få samma som förra gången - skönt. Annars hade jag bett att få byta.
Började jobba igår, är sjukskriven 50% (mitt eget val, enligt intyget får jag vara heltidssjukskriven om jag vill) på grund av problemet med händerna, och mina kollegor tycker jag har en liten mage för att ha mindre än en vecka kvar till BF. Jag har ju inget att jämföra med men jag tycker att magen är stor.
Barnet
Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.
Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt.
Nu är det trångt därinne.
Källa: www.vardguiden.se
Tycker magen blir stenhård ganska ofta nu och nu tar den i låren när jag sitter ner. Om det beror på att Pyret krupit längre ner eller om magen vuxit låter jag vara osagt. Sover sedan någon natt tillbaka med en kudde mellan knäna för att slippa smärtan i bäckenet när jag ligger på sidan och jag tycker att det fungerar bra. Lite ont gör det till och från men det är väl så det är och ska vara så här i slutet. Börjar känna av att magen trycker neråt, vill nästan gå och hålla upp den ibland.
Imorgon är det dags för ett nytt besök hos barnmorskan, nu har min "vanliga" kommit tillbaka från sin semester så nu är allt som vanligt där igen. På torsdag är det dags för ytterligare ett tillväxtultraljud för att göra en viktuppskattning på Pyret. Jag ringde till sjukhuset idag för att höra om de vet vilken läkare vi får och vi kommer inte att få samma som förra gången - skönt. Annars hade jag bett att få byta.
Började jobba igår, är sjukskriven 50% (mitt eget val, enligt intyget får jag vara heltidssjukskriven om jag vill) på grund av problemet med händerna, och mina kollegor tycker jag har en liten mage för att ha mindre än en vecka kvar till BF. Jag har ju inget att jämföra med men jag tycker att magen är stor.
 |
| Vecka 40 (39+0) |
Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.
Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt.
Nu är det trångt därinne.
Källa: www.vardguiden.se
måndag 22 augusti 2011
Inköp av babyskydd
För en tid sedan tog vi äntligen tag i att inhandla ett babyskydd. Först var jag inne på att vi skulle köpa ett iZi Sleep från BeSafe eftersom jag läst att de hade vunnit något babyskydd-test. Till detta skydd finns även ett ISOfix-fäste och det verkade ju bra. Allt eftersom tiden gick hann BeSafe släppa ett nytt skydd som heter iZi Go och är lite mer nätt och lättare än iZi Sleep. Då blev jag väldigt fundersam på vilket skydd vi skulle välja, det nya skyddet finns det än så länge inget ISOfix-fäste till men vad jag kunnat läsa mig till på nätet så planerar de att släppa ett sådant nu i höst.
Efter att ha velat fram och tillbaka åkte vi till Barnens Hus för att se vilka babyskydd de hade hemma och kanske få lite hjälp från personalen med att välja. Dock blev vi inte alls så mycket klokare när vi väl var där. Enligt den försäljare vi pratade med är det ingen större skillnad på just babyskydden från de olika tillverkarna. Vissa har just ISOfix men inte alla. Vi frågade om de säljer många skydd från BeSafe och då sa han att på ca 100 sålda babyskydd är kanske 5 stycken just från BeSafe. De är väldigt dyra och det är inte så stor skillnad mellan deras skydd jämfört med andra tillverkares. Här fick jag ren ångest, hur ska man kunna välja?! Vi åkte hem igen utan att köpa något.
Vi surfade runt lite mer på nätet men blev inte så mycket klokare av det heller, förutom att sambon blev inne på att vi skulle köpa ett skydd från Akta Graco. Dagen efter åkte vi tillbaka till Barnens Hus och fick prata med en annan försäljare. Hon sa i princip samma sak som killen vi talat med dagen innan, att det är tycke och smak samt pris som avgör eftersom de flesta skydd är likvärdiga. Jag lät sambon välja och vi lämnade butiken med ett Logico S HP babyskydd från Akta Graco inklusive bas. Detta är ett skydd som vi tycker är fint samt prisvärt eftersom att vi fick med en bas för ungefär samma pengar som vad en del andra skydd kostar. Jag har provat det i bilen och det passar jättebra. :-)
Efter att ha velat fram och tillbaka åkte vi till Barnens Hus för att se vilka babyskydd de hade hemma och kanske få lite hjälp från personalen med att välja. Dock blev vi inte alls så mycket klokare när vi väl var där. Enligt den försäljare vi pratade med är det ingen större skillnad på just babyskydden från de olika tillverkarna. Vissa har just ISOfix men inte alla. Vi frågade om de säljer många skydd från BeSafe och då sa han att på ca 100 sålda babyskydd är kanske 5 stycken just från BeSafe. De är väldigt dyra och det är inte så stor skillnad mellan deras skydd jämfört med andra tillverkares. Här fick jag ren ångest, hur ska man kunna välja?! Vi åkte hem igen utan att köpa något.
Vi surfade runt lite mer på nätet men blev inte så mycket klokare av det heller, förutom att sambon blev inne på att vi skulle köpa ett skydd från Akta Graco. Dagen efter åkte vi tillbaka till Barnens Hus och fick prata med en annan försäljare. Hon sa i princip samma sak som killen vi talat med dagen innan, att det är tycke och smak samt pris som avgör eftersom de flesta skydd är likvärdiga. Jag lät sambon välja och vi lämnade butiken med ett Logico S HP babyskydd från Akta Graco inklusive bas. Detta är ett skydd som vi tycker är fint samt prisvärt eftersom att vi fick med en bas för ungefär samma pengar som vad en del andra skydd kostar. Jag har provat det i bilen och det passar jättebra. :-)
 |
| Babyskyddet Logico S HP inklusive bas från Akta Graco |
lördag 20 augusti 2011
Ledsen = hormoner?
Ledsen är något jag varit de senaste dagarna, har gråtit för minsta lilla motgång och tyckt allmänt synd om mig själv. Vet inte om det är extra mycket hormoner i omlopp i kroppen så här på slutet? Hur som helst så känner jag inte igen mig själv, brukar inte alls må så här dåligt och vara så här ledsen. Idag letade jag efter en sak som jag inte hittade och då blev jag så arg att jag började storgråta. Hittade dock det jag sökte till slut.
Pyret trycker på uppåt istället för neråt, vet inte riktigt vad han pysslar med. :-/ Dock känner jag även lite tryck neråt ibland så jag hoppas verkligen att han håller på att fixera sig.
Pyret trycker på uppåt istället för neråt, vet inte riktigt vad han pysslar med. :-/ Dock känner jag även lite tryck neråt ibland så jag hoppas verkligen att han håller på att fixera sig.
fredag 19 augusti 2011
Börjat packa BB-väskan
Ikväll började jag och sambon packa BB-väskan. :-) Vissa saker ska jag tvätta och packa sedan och vissa kompletterande inköp ska göras. Nu är vi på gång!
onsdag 17 augusti 2011
I BB-väskan
Skulle behöva lite tips och råd från er kloka läsare angående vad vi bör ta med oss i BB-väskan. Jag har börjat fila på en lista som i dagsläget ser ut så här:
- Legitimation (har jag dock i plånboken istället för i BB-väskan)
- Förlossningsbrev
- Videokamera + batteri
- Digitalkamera + batteri
- Laddare till videokamera, digitalkamera, mobiltelefon
- Stativ
- Dator
- Babyskydd
- Babyfilt
- Kläder till mamma, pappa + Pyret
- Bikini (om jag känner för att bada i förlossningens pool)
- Bekväma skor/tofflor
- Toalettsaker
- Amningskudde
- Amnings bh + inlägg
- Bindor
- Värmedyna
- Mat (till sambon)
- Druvsocker
- Godis
- Dricka
- Bok
- Kortlek/spel
Något jag bör lägga till eller ta bort? Är tacksam för all hjälp och tips ni kan komma med. ;-)
- Legitimation (har jag dock i plånboken istället för i BB-väskan)
- Förlossningsbrev
- Videokamera + batteri
- Digitalkamera + batteri
- Laddare till videokamera, digitalkamera, mobiltelefon
- Stativ
- Dator
- Babyskydd
- Babyfilt
- Kläder till mamma, pappa + Pyret
- Bikini (om jag känner för att bada i förlossningens pool)
- Bekväma skor/tofflor
- Toalettsaker
- Amningskudde
- Amnings bh + inlägg
- Bindor
- Värmedyna
- Mat (till sambon)
- Druvsocker
- Godis
- Dricka
- Bok
- Kortlek/spel
Något jag bör lägga till eller ta bort? Är tacksam för all hjälp och tips ni kan komma med. ;-)
tisdag 16 augusti 2011
Vecka 39 (38+0)
Jahapp, nu är det tänkt att Pyret ska komma ut till oss om mindre än två veckor. Oj vad vi längtar efter honom! Tyvärr har mitt hopp om att han ska födas på utsatt tid svikit mig eftersom han fortfarande inte börjat fixera sig och jag tycker inte att magen sjunkit något heller, men vi får se vad som händer. Dags att packa BB-väskan nu vilket känns både härligt och skrämmande. Jag är jättenervös inför förlossningen! Jag är inte säker på hur jag kommer att reagera på smärtan. Dock känner jag att jag är beredd att ta emot all hjälp jag kan få, känner ingen press från mig själv att jag måste klara mig utan bedövning eller så.
Känner ibland att magen blir stenhård och att det trycker neråt bäckenet men det är allt. Ingen direkt foglossning har jag och halsbränna har jag varit förskonad emot så jag känner mig väldigt lyckligt lottad på så vis. Dock har problemet med händerna eskalerat ytterligare, vet inte hur jag ska klara av att jobba fr.o.m nästa vecka (mitt sjukintyg går ut på måndag). Ska försöka få det förlängt.
Barnet
Barnet är ungefär 50 centimeter långt. Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt. Allt handlar nu om att förbereda sig på livet utanför din trygga mage. Barnet producerar fett för att klara sig i kylan utanför magen.
Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen. Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det första levnadsdygnet.
Vikt 3 450 gram.
Källa: www.vardguiden.se
Känner ibland att magen blir stenhård och att det trycker neråt bäckenet men det är allt. Ingen direkt foglossning har jag och halsbränna har jag varit förskonad emot så jag känner mig väldigt lyckligt lottad på så vis. Dock har problemet med händerna eskalerat ytterligare, vet inte hur jag ska klara av att jobba fr.o.m nästa vecka (mitt sjukintyg går ut på måndag). Ska försöka få det förlängt.
 |
| Vecka 39 (38+0) |
Barnet är ungefär 50 centimeter långt. Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt. Allt handlar nu om att förbereda sig på livet utanför din trygga mage. Barnet producerar fett för att klara sig i kylan utanför magen.
Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen. Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det första levnadsdygnet.
Vikt 3 450 gram.
Källa: www.vardguiden.se
Gravidfotograferingen avklarad
Då var vi hemma igen efter att ha förevigat magen. Eftersom jag inte sminkar mig speciellt ofta kände jag att det var bäst att få hjälp med detta så jag hade bokat in ett makeup-besök på KICKS innan fotograferingen. Hon som sminkade mig var jätteduktig och jag kände mig fin när jag gick därifrån. Innan jag gick sade hon att "du är en fin mamma" och då höll jag på att börja gråta. :-) Som tur var kunde jag hålla mig så sminket inte började rinna det första som hände.
När vi kom till fotografen satt vi ner en stund och han berättade lite om hur han tänkte lägga upp fotosessionen. Vi tittade även på bilderna han hade uppsatta på väggarna för att få lite inspiration till vilken typ av bilder vi själva skulle vilja att han tog. Vi hittade några favoriter som både jag och sambon tyckte var fina, så han tog bl.a. liknande bilder när vi sedan gick in i själva studion.
Studion var uppbyggd av flera olika miljöer och det fanns hur mycket leksaker som helst. Det fanns även kläder att låna, både för vuxna och barn. Vi körde på temat jeans och mörkt på överkroppen (jag hade svart linne och sambon hade en svart pikétröja). Fotografen visade först vilken ställning han ville att vi skulle inta och sedan fick vi försöka härma honom så gott vi kunde, dock fick fotografen rätta oss ganska ofta för att få oss att göra precis som han ville. :-)
Det var inte det lättaste att få till alla poser men vi gjorde så gott vi kunde både jag och sambon, svettig blev man i alla fall. Vi tog bilder på både mig och sambon tillsammans men även bilder bara på mig. Vissa bilder blev mer lättklädda men vi visade absolut inget utan allt dåldes av händer, armar och olika vinklar. Allt som allt höll vi på ungefär 1,5 h. Fotografen var väldigt trevlig och skämtsam så vi kände oss trygga vilket var väldigt positivt, allt blev mer avslappnat då.
Han frågade hur långt jag har kvar och jag berättade då att tanken är att det bara är två veckor kvar. Senare, innan vi lämnade studion, talade han om att han tyckte att vi kommit dit i precis rätt tidpunkt med tanke på magens storlek. Han tyckte den var liten för att vara så nära förlossningsdatumet! :-) (jag tycker själv att den känns stor). Han berättade att vissa som kommer dit i slutet av graviditeten har jättestora magar och pustar och stånkar när de ska ta sina bilder. :-)
Vi har även bokat in att vi ska komma dit med Pyret när han är nyfödd (enligt fotografen bör han helst inte vara äldre än 2-3 veckor) så det ska bli riktigt spännande det också. Tyvärr trodde han inte att han skulle ha dagens bilder färdigredigerade innan förlossningen är planerad, men de som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge sägs det ju. Även om jag är grymt nyfiken på att se hur dagens bilder blev.
När vi kom till fotografen satt vi ner en stund och han berättade lite om hur han tänkte lägga upp fotosessionen. Vi tittade även på bilderna han hade uppsatta på väggarna för att få lite inspiration till vilken typ av bilder vi själva skulle vilja att han tog. Vi hittade några favoriter som både jag och sambon tyckte var fina, så han tog bl.a. liknande bilder när vi sedan gick in i själva studion.
Studion var uppbyggd av flera olika miljöer och det fanns hur mycket leksaker som helst. Det fanns även kläder att låna, både för vuxna och barn. Vi körde på temat jeans och mörkt på överkroppen (jag hade svart linne och sambon hade en svart pikétröja). Fotografen visade först vilken ställning han ville att vi skulle inta och sedan fick vi försöka härma honom så gott vi kunde, dock fick fotografen rätta oss ganska ofta för att få oss att göra precis som han ville. :-)
Det var inte det lättaste att få till alla poser men vi gjorde så gott vi kunde både jag och sambon, svettig blev man i alla fall. Vi tog bilder på både mig och sambon tillsammans men även bilder bara på mig. Vissa bilder blev mer lättklädda men vi visade absolut inget utan allt dåldes av händer, armar och olika vinklar. Allt som allt höll vi på ungefär 1,5 h. Fotografen var väldigt trevlig och skämtsam så vi kände oss trygga vilket var väldigt positivt, allt blev mer avslappnat då.
Han frågade hur långt jag har kvar och jag berättade då att tanken är att det bara är två veckor kvar. Senare, innan vi lämnade studion, talade han om att han tyckte att vi kommit dit i precis rätt tidpunkt med tanke på magens storlek. Han tyckte den var liten för att vara så nära förlossningsdatumet! :-) (jag tycker själv att den känns stor). Han berättade att vissa som kommer dit i slutet av graviditeten har jättestora magar och pustar och stånkar när de ska ta sina bilder. :-)
Vi har även bokat in att vi ska komma dit med Pyret när han är nyfödd (enligt fotografen bör han helst inte vara äldre än 2-3 veckor) så det ska bli riktigt spännande det också. Tyvärr trodde han inte att han skulle ha dagens bilder färdigredigerade innan förlossningen är planerad, men de som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge sägs det ju. Även om jag är grymt nyfiken på att se hur dagens bilder blev.
måndag 15 augusti 2011
Två veckor kvar
Nedräkningen fortsätter. Nu är det "bara" två veckor kvar till BF. Tänk, om senast fem veckor (man sätter igång förlossningen efter tre veckors övertid i vårt landsting) har vi vårt älskade Pyre här hos oss! Helt magiskt och ofattbart. Har fortfarande inte riktigt förstått att vi snart kommer att vara tre i familjen, tror det kommer kännas en aning konstigt att åka hem från BB med en person mer än när vi åkte dit. :-)
Imorgon är det dags att föreviga magen hos fotografen. Har fortfarande ingen aning om vad jag ska ha för kläder på mig, ska ta med mig några olika outfits så får vi se vad det blir. :-) Spännande är det i alla fall och jag hoppas att vi får några riktigt fina bilder att förstora upp och hänga på väggen.
Imorgon är det dags att föreviga magen hos fotografen. Har fortfarande ingen aning om vad jag ska ha för kläder på mig, ska ta med mig några olika outfits så får vi se vad det blir. :-) Spännande är det i alla fall och jag hoppas att vi får några riktigt fina bilder att förstora upp och hänga på väggen.
söndag 14 augusti 2011
Gratis är gott - uppdatering
För ett bra tag sedan bloggade jag om olika gratiserbjudanden för gravida och nu har jag utnyttjat de flesta erbjudanden och jag är väldigt nöjd med resultatet. :-) Det är klart, jag kommer troligtvis inte att använda allt jag fått i boxarna men det är ju alltid kul att få gratis grejer och de flesta sakerna tycker jag var bra.
Jag utnyttjade även erbjudandet från Allt för föräldrar men det har jag tyvärr ingen bild på.
 |
| Från Babybox (Barnens hus) |
 |
| Från Baby to be (Apoteksgruppen) |
 |
| Från MAM (Facebook) |
fredag 12 augusti 2011
Presenter från morfar
Pyrets morfar har varit på husbilssemester och bl.a. gjort ett besök på Gekås i Ullared. Jag skickade med en önskelista på två saker, hjulskydd till barnvagnen och en badcape, hittade en väldigt bra lista hos Nenne som jag utgick ifrån.
Här kommer bilder på de presenter Pyret fick när morfar kom hem igen. :-)
Pingu-setet är egentligen en julklapp till Pyret men hans mamma fick lov att öppna paketet redan nu. :-) Jag bara älskar Pingu så det hade inte kunnat bli bättre! Har spanat på dessa tallrikar + mugg tidigare men inte köpt något.
Här kommer bilder på de presenter Pyret fick när morfar kom hem igen. :-)
 |
| Min beställning |
 |
| Presenter från Gekås - en CD-skiva med Astrid Lingrens favoriter (sånger + berättelser), en söt skallra samt en jättemjuk och go fleecefilt med Laban & Labolina-motiv |
 |
| Tröja och skjorta från Lindex samt en tomtedräkt (vet dock inte var den är köpt) |
 |
| Set med flat- och djup tallrik samt pipmugg |
onsdag 10 augusti 2011
Tvättat bebiskläder
Nu har jag börjat boa. :-) Har tvättat Pyrets kläder i storlek 50, jösses vad små och söta dom är! Har inte velat köpa så många plagg i denna storlek eftersom jag inte vet om han kommer att kunna ha dem överhuvudtaget. Strumpor har jag köpt några par i storlek 10-12 men har även tvättat några i 13-15 för säkerhets skull.
 |
| Pyrets kläder i storlek 50 |
tisdag 9 augusti 2011
Vecka 38 (37+0)
Från och med nu räknas jag som fullgången och skulle Pyret födas nu räknas han inte som prematur (han räknas inte som för tidigt född) enligt vad läkaren på förra tillväxtultraljudet berättade för oss. Det kan vara dags att packa BB-väskan nu, tänk att det kan vara dags att åka in till BB när som helst nu. En skrämmande men ändå underbar tanke!
Illamåendet är tillbaka igen, det kommer oftast småkrypandes när jag är hungrig men det kan även komma när jag är mätt. Det är dock inte så jobbigt som i början av graviditeten men jag undrar vad det beror på? Trodde inte man skulle börja må illa igen så här i slutet av graviditeten?
Nåväl, magen fortsätter att växa och 25/8 är det dags för ett nytt tillväxtultraljud om Pyret inte kommit ut tills dess. Vi får väl se vad man bestämmer sig för att göra, om man gör något alls, beroende på vad han vikt uppskattas till då. Då är det ju inte länge kvar till BF som är 29/8.
Är besviken på att han fortfarande inte har börjat fixera sig, även om barnmorskan försöker lugna ner mig och tala om att när det väl sätter igång kan det gå fort och att en del bebisar inte fixerar sig förrän på BB. Men jag vill att det ska börja hända något snart! I den här takten är jag rädd att jag ska gå flera veckor över tiden (man blir igångsatt efter 3 veckors "övertid" i vårt landsting) och det känner jag inte alls för att göra, jag tycker det räcker snart. Både jag och sambon är ju supernyfikna och bara toklängtar till att få träffa Pyret! Tänk att vi snart är där, att det inte alls är speciellt länge kvar nu tills vi har en liten bebis att snusa på. Helt magiskt!
Har fortfarande svårt att sova, vaknar stup i kvarten (ja eller i alla fall med ungefär två timmars mellanrum) och måste gå på toaletten. Ibland vaknar jag även av att det gör ont när jag vänder mig i sängen. Sitter jag för länge får jag fortfarande sparkar/tryck mot revbenen på höger sida och det gör riktigt ont.
Barnet
Barnet förbereder sig nu för att födas. De flesta av alla barn som föds i Sverige kommer ut mellan vecka 37+0 och 41+6. Ungefär sex procent föds före fullgågna 37 graviditetsveckor.
Det råder oklarheter om vad som sätter igång förlossningen, men en forskning säger att det är barnet som bestämmer när det vill komma ut. Man anser då att graviditetslängden finns i ditt barns arvsanlag. Det anlaget har alltså bestämts efter vad som är normal graviditetslängd i din och din partners familj.
Att barnet vuxit till en viss storlek samt om föregående fosterdel är fixerad eller inte har ingen direkt betydelse för när förlossningen sätts igång, men moderkakans livslängd spelar in.
Vikt 3 200 gram.
Källa: www.vardguiden.se
Illamåendet är tillbaka igen, det kommer oftast småkrypandes när jag är hungrig men det kan även komma när jag är mätt. Det är dock inte så jobbigt som i början av graviditeten men jag undrar vad det beror på? Trodde inte man skulle börja må illa igen så här i slutet av graviditeten?
Nåväl, magen fortsätter att växa och 25/8 är det dags för ett nytt tillväxtultraljud om Pyret inte kommit ut tills dess. Vi får väl se vad man bestämmer sig för att göra, om man gör något alls, beroende på vad han vikt uppskattas till då. Då är det ju inte länge kvar till BF som är 29/8.
Är besviken på att han fortfarande inte har börjat fixera sig, även om barnmorskan försöker lugna ner mig och tala om att när det väl sätter igång kan det gå fort och att en del bebisar inte fixerar sig förrän på BB. Men jag vill att det ska börja hända något snart! I den här takten är jag rädd att jag ska gå flera veckor över tiden (man blir igångsatt efter 3 veckors "övertid" i vårt landsting) och det känner jag inte alls för att göra, jag tycker det räcker snart. Både jag och sambon är ju supernyfikna och bara toklängtar till att få träffa Pyret! Tänk att vi snart är där, att det inte alls är speciellt länge kvar nu tills vi har en liten bebis att snusa på. Helt magiskt!
Har fortfarande svårt att sova, vaknar stup i kvarten (ja eller i alla fall med ungefär två timmars mellanrum) och måste gå på toaletten. Ibland vaknar jag även av att det gör ont när jag vänder mig i sängen. Sitter jag för länge får jag fortfarande sparkar/tryck mot revbenen på höger sida och det gör riktigt ont.
 |
| Vecka 38 (37+0) |
Barnet förbereder sig nu för att födas. De flesta av alla barn som föds i Sverige kommer ut mellan vecka 37+0 och 41+6. Ungefär sex procent föds före fullgågna 37 graviditetsveckor.
Det råder oklarheter om vad som sätter igång förlossningen, men en forskning säger att det är barnet som bestämmer när det vill komma ut. Man anser då att graviditetslängden finns i ditt barns arvsanlag. Det anlaget har alltså bestämts efter vad som är normal graviditetslängd i din och din partners familj.
Att barnet vuxit till en viss storlek samt om föregående fosterdel är fixerad eller inte har ingen direkt betydelse för när förlossningen sätts igång, men moderkakans livslängd spelar in.
Vikt 3 200 gram.
Källa: www.vardguiden.se
måndag 8 augusti 2011
Tillväxtultraljud nr 2
Idag var det även dags för att göra ett till tillväxtultraljud. Jag och sambon började räkna efter igår hur många ultraljud vi gjort egentligen och efter detta är vi uppe i sex stycken! Inte för att vi klagar, det är ju alltid supermysigt att titta på Pyret, men det känns som om det börjar bli lite väl många nu.
Anledningen till att vi gjorde dagens ultraljud var att de förra gången tyckte att Pyret följer övre viktkurvan och de vill ha koll så att han inte drar iväg och blir alltför stor.
Läkaren mätte Pyrets mage och lårben några gånger för att få ett genomsnittsvärde och utifrån detta räknades det ut att han i dagsläget väger 3500 g (+- 10%, man kan inte veta exakt). Förra tillväxtultraljudet kom man fram till en vikt på 2600 g så han har alltså ökat 900 g på ca 4 veckor. Det tycker inte jag är så farligt så jag är inte så orolig för hans vikt än så länge. Även om jag såklart helst hade fött en bebis som inte väger alltför mycket just därför att jag tror att det är lättare. Ju större huvud desto jobbigare borde det ju vara.
Jag och sambon började fundera för någon dag sedan om Pyret har luft eller vatten i sina lungor. Jag har ju läst att bebisarna dricker fostervatten och vi var nyfikna på hur det står till med detta egentligen. Sambon frågade därför läkaren idag men hon kunde inte svara på frågan! Hon sa att hon blev osäker på hur det är egentligen och att hon inte har allting färskt i huvudet (hon såg då ung ut så det borde inte varit alltför länge sedan som hon tog sin examen). Så därför fick vi inget svar. Hon trodde dock inte att bebisar har vatten i lungorna när de ligger i magen, däremot kan de få i sig lite fostervatten i lungorna när de är på väg ut (under förlossningen).
Läkaren ville boka in ett TILL ultraljud om ca 3 veckor. Jag frågade då varför de gör så många ultraljud och vad de gör om det visar sig att Pyret börjar bli allt för stor (vad som nu räknas som allt för stort)? Sätter igång förlossningen? Kejsarsnitt? Hon kunde inte svara på denna fråga heller utan gick ut för att rådfråga en av sina kollegor! När hon kom tillbaka till oss i undersökningsrummet talade hon en massa strunt (som jag och sambon uppfattade det i alla fall) och hon kunde inte lägga fram någon direkt förklaring till varför de vill ha sådan koll på oss förutom att de brukar kontrollera IVF:er mer noggrant än vanliga graviditeter. Jo det vet jag också, sa jag, men det brukar väl vara vanligare att just IVF barn är mindre än "normala" barn. Det höll hon med om men talade om att de vill ha koll på både barn som väger lite och barn som väger mycket.
Det var dock inte vanligt att de sätter igång förlossningen tidigare eller bokar in kejsarsnitt om det visar sig att barnen är stora. De vill enbart ha koll på Pyret så att han följer sin viktkurva och inte skenar iväg uppåt ännu mer helt plötsligt. Då undrar jag som lekman varför man väntar 3 veckor till nästa gång? Han kanske för för sig att börja växa jättesnabbt imorgon och då missar ju läkarna detta och inser helt plötsligt om flera veckor att han är jättestor...
Jag tror att hon var den sämsta läkaren jag någonsin träffat, i alla fall var hon den sämsta av alla vi träffat när vi gjort ultraljud. Både jag och sambon var väldigt upprörda och irriterade när vi gick därifrån. Tyvärr står det inte vilken läkare som ska göra ultraljudet som vi fick inbokat om ca 3 veckor men jag ska ringa närmare det datumet och höra om de vet. Är det samma som idag ska jag höra om vi inte kan få byta, varken jag eller sambon fick något förtroende för dagens läkare överhuvudtaget. Morr!
Anledningen till att vi gjorde dagens ultraljud var att de förra gången tyckte att Pyret följer övre viktkurvan och de vill ha koll så att han inte drar iväg och blir alltför stor.
Läkaren mätte Pyrets mage och lårben några gånger för att få ett genomsnittsvärde och utifrån detta räknades det ut att han i dagsläget väger 3500 g (+- 10%, man kan inte veta exakt). Förra tillväxtultraljudet kom man fram till en vikt på 2600 g så han har alltså ökat 900 g på ca 4 veckor. Det tycker inte jag är så farligt så jag är inte så orolig för hans vikt än så länge. Även om jag såklart helst hade fött en bebis som inte väger alltför mycket just därför att jag tror att det är lättare. Ju större huvud desto jobbigare borde det ju vara.
Jag och sambon började fundera för någon dag sedan om Pyret har luft eller vatten i sina lungor. Jag har ju läst att bebisarna dricker fostervatten och vi var nyfikna på hur det står till med detta egentligen. Sambon frågade därför läkaren idag men hon kunde inte svara på frågan! Hon sa att hon blev osäker på hur det är egentligen och att hon inte har allting färskt i huvudet (hon såg då ung ut så det borde inte varit alltför länge sedan som hon tog sin examen). Så därför fick vi inget svar. Hon trodde dock inte att bebisar har vatten i lungorna när de ligger i magen, däremot kan de få i sig lite fostervatten i lungorna när de är på väg ut (under förlossningen).
Läkaren ville boka in ett TILL ultraljud om ca 3 veckor. Jag frågade då varför de gör så många ultraljud och vad de gör om det visar sig att Pyret börjar bli allt för stor (vad som nu räknas som allt för stort)? Sätter igång förlossningen? Kejsarsnitt? Hon kunde inte svara på denna fråga heller utan gick ut för att rådfråga en av sina kollegor! När hon kom tillbaka till oss i undersökningsrummet talade hon en massa strunt (som jag och sambon uppfattade det i alla fall) och hon kunde inte lägga fram någon direkt förklaring till varför de vill ha sådan koll på oss förutom att de brukar kontrollera IVF:er mer noggrant än vanliga graviditeter. Jo det vet jag också, sa jag, men det brukar väl vara vanligare att just IVF barn är mindre än "normala" barn. Det höll hon med om men talade om att de vill ha koll på både barn som väger lite och barn som väger mycket.
Det var dock inte vanligt att de sätter igång förlossningen tidigare eller bokar in kejsarsnitt om det visar sig att barnen är stora. De vill enbart ha koll på Pyret så att han följer sin viktkurva och inte skenar iväg uppåt ännu mer helt plötsligt. Då undrar jag som lekman varför man väntar 3 veckor till nästa gång? Han kanske för för sig att börja växa jättesnabbt imorgon och då missar ju läkarna detta och inser helt plötsligt om flera veckor att han är jättestor...
Jag tror att hon var den sämsta läkaren jag någonsin träffat, i alla fall var hon den sämsta av alla vi träffat när vi gjort ultraljud. Både jag och sambon var väldigt upprörda och irriterade när vi gick därifrån. Tyvärr står det inte vilken läkare som ska göra ultraljudet som vi fick inbokat om ca 3 veckor men jag ska ringa närmare det datumet och höra om de vet. Är det samma som idag ska jag höra om vi inte kan få byta, varken jag eller sambon fick något förtroende för dagens läkare överhuvudtaget. Morr!
MVC-besök nr 8
Idag var det dags för ytterligare ett besök till samma barnmorska som jag var hos förra gången, tycker hon är väldigt bra. Som vanligt fick jag börja med att berätta hur jag mår och hon tipsade om att jag kan lägga en kudde mellan knäna och en mellan fötterna för att hålla bäckenet rakt när jag sover. Jag tycker nämligen att det gör ont att vända sig i sängen ibland och vissa sovställningar gör också ont.
Barnmorskan kontrollerade blodtrycket, det hade gått upp en aning men var fortfarande inom gränsen för vad som räknas som normalt. Därefter mätte hon magen och fick den till 36 cm idag, han följer sin kurva bra. Dock är huvudet fortfarande rörligt! Lilla Pyret, förstår du inte att du ska börja fixera dig nu?! Därefter kontrollerades lillhjärtat och det slog med ca 138 slag/minut. Jag tyckte hjärtljuden lät starkare idag än vad de gjort tidigare men det kan ju bero på vilken volym hon hade ställt in på apparaten.
Innan jag lämnade mottagningen fick jag lämna blodprov där både blodsocker och Hb kontrollerades. Blodsockret låg på 5.0 vilket var bra och Hb var 116. Det är ju ganska lågt (jag brukar ligga lågt annars också) men det var ändå något högre än förra gången då det låg på 113. Har dock varit duktigare på att äta mina järntabletter till det här besöket så jag hade hoppats på ett bättre blodvärde.
Nästa besök blir om ca 2 veckor och då har min ordinarie barnmorska kommit tillbaka från sin semester. Senast jag var till henne trodde hon kanske inte att vi skulle ses något mer eftersom Pyret kan ha kommit ut redan. Vi får väl se hur det blir.
Barnmorskan kontrollerade blodtrycket, det hade gått upp en aning men var fortfarande inom gränsen för vad som räknas som normalt. Därefter mätte hon magen och fick den till 36 cm idag, han följer sin kurva bra. Dock är huvudet fortfarande rörligt! Lilla Pyret, förstår du inte att du ska börja fixera dig nu?! Därefter kontrollerades lillhjärtat och det slog med ca 138 slag/minut. Jag tyckte hjärtljuden lät starkare idag än vad de gjort tidigare men det kan ju bero på vilken volym hon hade ställt in på apparaten.
Innan jag lämnade mottagningen fick jag lämna blodprov där både blodsocker och Hb kontrollerades. Blodsockret låg på 5.0 vilket var bra och Hb var 116. Det är ju ganska lågt (jag brukar ligga lågt annars också) men det var ändå något högre än förra gången då det låg på 113. Har dock varit duktigare på att äta mina järntabletter till det här besöket så jag hade hoppats på ett bättre blodvärde.
Nästa besök blir om ca 2 veckor och då har min ordinarie barnmorska kommit tillbaka från sin semester. Senast jag var till henne trodde hon kanske inte att vi skulle ses något mer eftersom Pyret kan ha kommit ut redan. Vi får väl se hur det blir.
söndag 7 augusti 2011
Ego vecka
Oj vilken ego vecka jag har haft, bara tänkt på mig själv och fixat saker som jag inte vet när jag kommer ha tid med i framtiden. Jag har varit till frissan, fixat naglarna (fransk manikyr) samt färgat ögonbryn och ögonfransar. Nu är jag redo för alla kort som kommer att tas i samband med barnafödandet! :-)
Dock var det ingen hit att ligga på rygg när jag skulle få ögonbryn och ögonfransar fixade. Jag fick nästan panik, kändes som om jag inte fick tillräckligt med luft. Försökte ligga med böjda ben istället för raklång men det hjälpte inte så till slut var jag tvungen att få be om att sitta upp istället. Hon som hjälpte mig var så gullig och sa att det inte var några problem alls och så snart hon höjde britsen till halvsittande läge så kändes det mycket bättre och behandlingen kunde genomföras utan några andra bekymmer.
Dock var det ingen hit att ligga på rygg när jag skulle få ögonbryn och ögonfransar fixade. Jag fick nästan panik, kändes som om jag inte fick tillräckligt med luft. Försökte ligga med böjda ben istället för raklång men det hjälpte inte så till slut var jag tvungen att få be om att sitta upp istället. Hon som hjälpte mig var så gullig och sa att det inte var några problem alls och så snart hon höjde britsen till halvsittande läge så kändes det mycket bättre och behandlingen kunde genomföras utan några andra bekymmer.
Gratis skylt från Skyltmax
Vi har tidigare haft våra namn skrivna på brevlådan med en dymo-remsa. Denna har nu blivit rejält missfärgad så det var dags att fixa något nytt. Då såg jag ett tips hos en annan bloggare om att Skyltmax bjuder bloggare på en skylt GRATIS! Allt man behöver göra är att skriva ett inlägg i sin blogg och tipsa om deras sida, sedan skickas skylten hem till dig inom kort.
Gratis är gott så testa att beställa en du också.
Gratis är gott så testa att beställa en du också.
fredag 5 augusti 2011
Magen har vuxit
Tips - klicka på bilden två gånger så syns det bättre. :-)
 |
| Sammanställning av magbilder från v.7 (6+0) till v.37 (36+0) |
tisdag 2 augusti 2011
Vecka 37 (36+0)
Nu börjar det kännas i fogarna, speciellt när jag ska böja mig ner och ta upp någonting från golvet - aj, aj! Att vända sig i sängen är också jobbigt, ligger jag på höger sida gör det ont så oftast blir det att jag ligger på vänster istället, ryggläge är inte heller bekvämt. Brukar fortfarande sova med mina tunna stödstrumpor ibland och jag har alltid två kuddar under fötterna sedan lång tid tillbaka. Ändå är jag svullen. Så fort jag inte haft stödstrumporna på mig på dagen, vill ha kjol eftersom det är så varmt och då passar inte knästrumpor, blir fötterna svullna.
Naveln börjar puta ut lite nu och det gillar jag inte riktigt. Men det är inget att göra åt, den kommer att puta ut ännu mer snart.
Jobbar 50% sedan förra veckan pga problemet med händerna, som IT-konsult fungerar det inte att arbeta med händerna 8 h/dag med de besvär jag har. Känns helt OK faktiskt. Sambon jobbar heltid och eftersom vi åker tillsammans på mornarna, jobbar nära varandra, tar jag bussen in till stan på eftermiddagen och sedan går jag drygt 2 km hem. Brukar ta en sväng i affärerna innan jag beger mig hemåt så det blir att jag går längre än så. :-) Känner mig duktig som orkar med dessa promenader trots den stora magen, även om jag inte orkar gå så fort som i vanliga fall. Känner att magen drar ihop sig och blir stenhård och jag får ett tryck neråt bäckenet/fogarna men jag har köpt ett bälte/gördel som jag ska testa imorgon så får vi se om besvären kan lindras en aning.
Pyret sparkas ordentligt, fortfarande nästan uteslutande på höger sida magen, ibland väldigt långt bak nära ryggen. Man kan ofta känna en fot som åker omkring, andra kroppsdelar tycker jag är svåra att urskilja. Ibland blir magen helt deformerad och sned, ser jätteroligt ut. :-) Trycker man där det putar ut så brukar han ändra ställning och dra sig tillbaka inåt så att magen blir "normalt" rund igen.
Barnet
Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen.
Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar.
Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt. Om inte, brukar man försöka vända det.
Vikt 3 kg.
Källa: www.vardguiden.se
Naveln börjar puta ut lite nu och det gillar jag inte riktigt. Men det är inget att göra åt, den kommer att puta ut ännu mer snart.
Jobbar 50% sedan förra veckan pga problemet med händerna, som IT-konsult fungerar det inte att arbeta med händerna 8 h/dag med de besvär jag har. Känns helt OK faktiskt. Sambon jobbar heltid och eftersom vi åker tillsammans på mornarna, jobbar nära varandra, tar jag bussen in till stan på eftermiddagen och sedan går jag drygt 2 km hem. Brukar ta en sväng i affärerna innan jag beger mig hemåt så det blir att jag går längre än så. :-) Känner mig duktig som orkar med dessa promenader trots den stora magen, även om jag inte orkar gå så fort som i vanliga fall. Känner att magen drar ihop sig och blir stenhård och jag får ett tryck neråt bäckenet/fogarna men jag har köpt ett bälte/gördel som jag ska testa imorgon så får vi se om besvären kan lindras en aning.
Pyret sparkas ordentligt, fortfarande nästan uteslutande på höger sida magen, ibland väldigt långt bak nära ryggen. Man kan ofta känna en fot som åker omkring, andra kroppsdelar tycker jag är svåra att urskilja. Ibland blir magen helt deformerad och sned, ser jätteroligt ut. :-) Trycker man där det putar ut så brukar han ändra ställning och dra sig tillbaka inåt så att magen blir "normalt" rund igen.
 |
| Vecka 37 (36+0) |
Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen.
Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar.
Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt. Om inte, brukar man försöka vända det.
Vikt 3 kg.
Källa: www.vardguiden.se
måndag 1 augusti 2011
Gravidfotografering bokad
Så där ja, då har jag äntligen fått tag i den fotograf jag vill gå till för att föreviga magen (de har haft semesterstängt). Den 16/8 är det dags. Hoppas inte Pyret tittat ut tills dess!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)