Jag tror jag fått min första "craving" dvs sug efter något speciellt, nämligen apelsiner! Jag har tyckt om detta även innan graviditeten också men nu kan jag bara inte sluta äta. :-) Brukar tycka det är så besvärligt att skala och att man blir så kladdig men det stoppar inte mig nu. Apelsinjucie är något som jag kan dricka nästan hur mycket som helst av, men det måste vara rätt sort, alla duger nämligen inte.
Har ni andra något som ni blivit speciellt sugna på under graviditeten?
fredag 25 februari 2011
tisdag 22 februari 2011
Vecka 14 (13+0)
Någon gång under vecka 12 avtog illamåendet, då mådde jag inte illa hela dagen utan bara på mornarna och kvällarna. Detta höll i sig till slutet av vecka 13. Nu är illamåendet tillbaka mer konstant igen och det känns riktigt jobbigt. Så fort jag är hungrig börjar jag må illa och när jag blir hungrig blir jag jättehungrig på en gång, inget som kommer smygande allt eftersom. Varje morgon hulkar jag och tror att jag ska kräkas men ännu har jag lyckats slippa (förutom en gång för länge sedan).
Jag känner mig även jättetrött, speciellt på kvällarna. Brukar oftast inte ens orka hålla mig vaken till kl. 22. Ibland kan jag till och med somna sittandes i soffan, lägger jag mig ner är det kört nästan direkt.
Magen växer och frodas. Tycker fortfarande att jag befinner mig i en mellan period, för stor mage för mina vanliga kläder men för liten mage för att köpa mammabyxor. Det blir oftast att jag går i leggings och kjol/tunika. Ett par jeans kan jag dock ha fortfarande men nu börjar även dem vara snäva i midjan.
Barnet
Fostrets kroppsdelar är nu så tydliga att man till och med kan se vilket kön det har. Fostret rör på sig i fostervattnet.
Spännande att man nu kan se barnets kön - vi är SÅ nyfikna både jag och sambon! :-)
Jag känner mig även jättetrött, speciellt på kvällarna. Brukar oftast inte ens orka hålla mig vaken till kl. 22. Ibland kan jag till och med somna sittandes i soffan, lägger jag mig ner är det kört nästan direkt.
Magen växer och frodas. Tycker fortfarande att jag befinner mig i en mellan period, för stor mage för mina vanliga kläder men för liten mage för att köpa mammabyxor. Det blir oftast att jag går i leggings och kjol/tunika. Ett par jeans kan jag dock ha fortfarande men nu börjar även dem vara snäva i midjan.
 |
| Vecka 14 (13+0) |
Fostrets kroppsdelar är nu så tydliga att man till och med kan se vilket kön det har. Fostret rör på sig i fostervattnet.
 |
| Källa: www.vardguiden.se |
torsdag 17 februari 2011
Baby Ticker
Nu har jag gjort slag i saken och skaffat mig en egen Baby Ticker. Har längtat efter att ha en men har inte vågat lägga upp någon. Känns fortfarande lite som att utmana ödet men kunde inte vänta längre. :-)
onsdag 16 februari 2011
Läkarbesök
Idag var vi alltså på sjukhuset och träffade en väldigt trevlig och bra läkare. Han började med att läsa i sina papper och där stod det ju att vi har gjort IVF. Vi fick bekräfta datum för både äggplock och återföring och därefter räknade han, med hjälp av sin papperssnurra, ut vilken vecka jag är i. Han kom, precis som jag fått info om från lite olika håll, fram till att jag är i vecka 12+1 idag. Han tyckte vi skulle börja med att göra ett ultraljud för att se hur det står till med bebisen.
Jag var helt beredd på att få göra ett vaginalt ultraljud men han bad mig lägga mig på britsen och jag behövde inte ta av mig skorna! Tur att han sa det annars hade jag väl börjat gå mot ett skynke för att där bakom ta av mig kläderna. Han satte gelé på magen och sedan började han leta reda på livmodern med hjälp av UL-instrumentet. I det här undersökningsrummet fanns det en TV i taket så jag och sambon kunde lätt se vad han såg på sin skärm utan att behöva vrida oss. Efter en liten stund såg vi ett, i mitt tycke, jättestort Pyre! :-) Det var enormt stor skillnad mot för vid förra ultraljudet. Direkt man såg bilden av bebisen kom mina tårar igen och sambons hand tog hårt om min arm. Sambon blev också rörd.
Läkaren gick igenom kroppsdelarna och vi såg allting hur tydligt som helst. Vi såg även det lilla hjärtat som blinkade lika fort som förra gången! Läkaren flyttade runt UL-instrumentet och zoomade in och ut för att vi skulle få se allt så tydligt som möjligt. Vi kunde även konstatera att Pyret har fem fingrar på sin högra hand :-) den vänstra var lite dold så där kunde vi inte se fingrarna. Fötterna hade h*n borrat in mot livmoderväggen så dom kunde vi tyvärr inte se. Det var en sådan oerhört stark upplevelse! Nu är det ju faktiskt ett riktigt barn i min mage, som har huvud, armar, fingrar, mage och ben och inte bara en liten "boll" som vi fick se på förra UL. Även navelsträngen syntes denna gång.
Läkaren mätte Pyrets längd från huvud till stjärt och han fick det till 65 mm. Detta innebär tydligen vecka 12+6 så h*n är lite större än vad h*n borde vara. Men han sa att det är svårt att mäta eftersom man inte vet hur mycket bebisen sträcker på sig.
Efter undersökningen pratade vi med läkaren om varför vi egentligen var där - fostervattensprov. Vi fick information om hur provet går till, vilka typer av kromosomfel man kan upptäcka, risker med ingreppet, hur många procent av barn som föds med något allvarligt fel samt hur många av dessa som har ett kromosomfel osv. Vi fick mycket och jättebra information så vi är väldigt nöjda med besöket. Innan vi gick därifrån frågade läkaren om vi skulle boka in en tid för fostervattensprov redan nu eller om vi vill fundera en stund och sedan ringa och boka en tid. Både jag och sambon tyckte det var lika bra att boka in en tid, vi kan ju alltid ringa och avboka om vi ändrar oss. Så nu har vi alltså fått en tid för att göra fostervattensprov.
Efter besöket var jag ledsen och funderade mycket på vad som sagts resten av dagen. Hur vet man att man gör rätt?! Hur vet man om man vill avbryta graviditeten om det visar sig att provet ger utslag på kromosomavvikelse? Hur kan man leva med sitt beslut om det visar sig att jag får ett missfall (risken är ca 1%) av att göra provet och det sedan visar sig att barnet var friskt?! Usch, detta är inget lätt beslut att ta.
Ikväll har jag dock kommit så pass långt i mina tankar så att jag tror att jag ändå vill göra provet. Men det är ju som det känns just nu. Risken för att få ett barn med kromosomavvikelse ökar en aning när kvinnan blir 35 år och eftersom jag väldigt snart är där så känner jag att det vore bra att kolla upp detta.
Jag var helt beredd på att få göra ett vaginalt ultraljud men han bad mig lägga mig på britsen och jag behövde inte ta av mig skorna! Tur att han sa det annars hade jag väl börjat gå mot ett skynke för att där bakom ta av mig kläderna. Han satte gelé på magen och sedan började han leta reda på livmodern med hjälp av UL-instrumentet. I det här undersökningsrummet fanns det en TV i taket så jag och sambon kunde lätt se vad han såg på sin skärm utan att behöva vrida oss. Efter en liten stund såg vi ett, i mitt tycke, jättestort Pyre! :-) Det var enormt stor skillnad mot för vid förra ultraljudet. Direkt man såg bilden av bebisen kom mina tårar igen och sambons hand tog hårt om min arm. Sambon blev också rörd.
Läkaren gick igenom kroppsdelarna och vi såg allting hur tydligt som helst. Vi såg även det lilla hjärtat som blinkade lika fort som förra gången! Läkaren flyttade runt UL-instrumentet och zoomade in och ut för att vi skulle få se allt så tydligt som möjligt. Vi kunde även konstatera att Pyret har fem fingrar på sin högra hand :-) den vänstra var lite dold så där kunde vi inte se fingrarna. Fötterna hade h*n borrat in mot livmoderväggen så dom kunde vi tyvärr inte se. Det var en sådan oerhört stark upplevelse! Nu är det ju faktiskt ett riktigt barn i min mage, som har huvud, armar, fingrar, mage och ben och inte bara en liten "boll" som vi fick se på förra UL. Även navelsträngen syntes denna gång.
Läkaren mätte Pyrets längd från huvud till stjärt och han fick det till 65 mm. Detta innebär tydligen vecka 12+6 så h*n är lite större än vad h*n borde vara. Men han sa att det är svårt att mäta eftersom man inte vet hur mycket bebisen sträcker på sig.
Efter undersökningen pratade vi med läkaren om varför vi egentligen var där - fostervattensprov. Vi fick information om hur provet går till, vilka typer av kromosomfel man kan upptäcka, risker med ingreppet, hur många procent av barn som föds med något allvarligt fel samt hur många av dessa som har ett kromosomfel osv. Vi fick mycket och jättebra information så vi är väldigt nöjda med besöket. Innan vi gick därifrån frågade läkaren om vi skulle boka in en tid för fostervattensprov redan nu eller om vi vill fundera en stund och sedan ringa och boka en tid. Både jag och sambon tyckte det var lika bra att boka in en tid, vi kan ju alltid ringa och avboka om vi ändrar oss. Så nu har vi alltså fått en tid för att göra fostervattensprov.
Efter besöket var jag ledsen och funderade mycket på vad som sagts resten av dagen. Hur vet man att man gör rätt?! Hur vet man om man vill avbryta graviditeten om det visar sig att provet ger utslag på kromosomavvikelse? Hur kan man leva med sitt beslut om det visar sig att jag får ett missfall (risken är ca 1%) av att göra provet och det sedan visar sig att barnet var friskt?! Usch, detta är inget lätt beslut att ta.
Ikväll har jag dock kommit så pass långt i mina tankar så att jag tror att jag ändå vill göra provet. Men det är ju som det känns just nu. Risken för att få ett barn med kromosomavvikelse ökar en aning när kvinnan blir 35 år och eftersom jag väldigt snart är där så känner jag att det vore bra att kolla upp detta.
tisdag 15 februari 2011
Vecka 13 (12+0)
Magen växer och nu känner jag att det börjar bli riktigt svårt att dölja den för arbetskamraterna. Därför berättade jag igår för mina tre närmaste kollegor att de kommer att få klara sig utan mig till hösten. Känns jätteskönt att de nu vet hur det ligger till och att jag slipper fundera på vilka kläder jag ska ta på mig på morgonen för att inte magen ska synas alltför mycket.
Barnet
Risken för missfall minskar betydligt. Mycket är färdigt och fostret koncentrerar sig nu på att växa. Huvudet växer däremot lite långsammare nu. Få missbildningar tillkommer efter vecka 13. Fortsätt vara försiktig med vad du äter och dricker. Det påverkar fostret under hela graviditeten. Nu börjar de mänskliga dragen träda fram allt tydligare.
Längd huvud till stjärt 74 mm.
 |
| Vecka 13 (12+0) |
Risken för missfall minskar betydligt. Mycket är färdigt och fostret koncentrerar sig nu på att växa. Huvudet växer däremot lite långsammare nu. Få missbildningar tillkommer efter vecka 13. Fortsätt vara försiktig med vad du äter och dricker. Det påverkar fostret under hela graviditeten. Nu börjar de mänskliga dragen träda fram allt tydligare.
Längd huvud till stjärt 74 mm.
 |
| Källa: www.vardguiden.se |
måndag 14 februari 2011
Berättat för några kollegor
Idag tog jag mod till mig och berättade om graviditeten för mina tre närmaste kollegor. Det börjar bli riktigt svårt att dölja magen nu och jag får varje dag tänka på vilka kläder jag tar på mig så att magen ska synas så lite som möjligt. Nu kan jag strunta i att dölja den och det känns som en befrielse. Jag älskar ju min "lilla" runda mage!
söndag 13 februari 2011
Tid för läkarbesök
På onsdag har vi fått tid på sjukhuset för att träffa läkaren som vi bl.a. ska diskutera eventuellt fostervattensprov med. Ska bli spännande att höra hans resonemang kring det hela. Jag och sambon har inte pratat så jättemycket mer om det sedan vi besökte barnmorskan men tids nog måste vi ju ta ett beslut om hur vi ska göra.
Det jag tycker känns allra värst och jobbigast med att göra ett fostervattensprov är att jag inte vet hur jag reagerar om det skulle visa sig att det finns risk för att barnet har någon form av kromosomfel. Jag blir ledsen bara jag tänker på att vi då måste besluta oss för om vi ska föda barnet eller om vi ska avbryta graviditeten. Usch, vill inte tänka på det!! :-(
Det jag tycker känns allra värst och jobbigast med att göra ett fostervattensprov är att jag inte vet hur jag reagerar om det skulle visa sig att det finns risk för att barnet har någon form av kromosomfel. Jag blir ledsen bara jag tänker på att vi då måste besluta oss för om vi ska föda barnet eller om vi ska avbryta graviditeten. Usch, vill inte tänka på det!! :-(
lördag 12 februari 2011
Berättat för mina bröder
Idag var jag och sambon och hälsade på en av mina bröder som nyligen fått sitt andra barn. Jösses vad liten hon var. :-) Innan vi åkte därifrån passade jag på att berätta att det är vår tur i augusti. "Äntligen" utbrast den blivande morbrodern, precis som min pappa sa när han fick veta. :-) Sedan pratade vi lite om hur jag mår, hur befruktningen gick till mm. Det kändes bra att han och hans flickvän ställde frågor om hur det hela har gått till, det verkade verkligen som att dom brydde sig och ville veta hur en IVF-behandling går till.
Senare på kvällen ringde jag min andra bror och talade om även för honom att han ska bli morbror. Såklart blev han också glad och tycker att det ska bli jättekul. Han är så pass ung att jag ännu inte berättat om IVF, men han kommer såklart att få veta turerna kring det också så småningom.
Senare på kvällen ringde jag min andra bror och talade om även för honom att han ska bli morbror. Såklart blev han också glad och tycker att det ska bli jättekul. Han är så pass ung att jag ännu inte berättat om IVF, men han kommer såklart att få veta turerna kring det också så småningom.
torsdag 10 februari 2011
Inskrivning hos MVC
Idag var vi på inskrivningsbesök på MVC. Barnmorskan började med att fråga hur jag mår och sedan fick vi ställa frågor till henne. Hon tyckte att jag kan sluta med Folsyran nu, den behövs mest innan man blivit gravid samt i början av graviditeten.
Sambon har läst på en del om kromosomfel hos fostret och blivit orolig för att det ska vara något fel på pyret. Själv har jag inte funderat så mycket kring detta, jag är nog lite väl naiv kanske och vill inte tro att det ska vara något fel på pyret nu när det äntligen verkar ha fastnat i min mage. Det här är något som sambon och jag kommer att fortsätta diskutera tillsammans. Vi frågade barnmorskan vilka tester som görs inom vårt landsting och då visar det sig att man inte gör något KUB-test här. Det är ju i och för sig inget test som visar något direkt resultat, man får ju mest en fingervisning om hur man ligger till gällande vissa eventuellt förhöjda värden. Möjligheten finns dock att göra ett KUB-test i samma stad som IVF-kliniken vi besökte ligger men eftersom det är en bra bit att åka dit så kommer vi troligtvis inte att göra något sådant test. Däremot kan man få göra fostervattensprov inom vårt landsting om man vill men då bokar man tid för detta själv, det går inte via mödravården. Jag ska boka in ett samtal med en läkare så får vi diskutera fostervattensprov med honom innan vi bestämmer oss för hur vi ska göra. Det är ju trots allt ca 1% missfallsrisk att göra ett sådant prov.
Innan vi lämnade barnmorskan fick vi med oss en del informationsmaterial hem och jag fick även gå förbi labbet för att väga mig, ta blodprov samt lämna urinprov. Det visade sig att sockervärdet var bra och att blodvärdet låg på 120, så eventuellt får jag börja äta järntabletter så småningom. Blodvärdet ska kontrolleras igen nästa gång jag besöker barnmorskan, omkring gravidvecka 20, så då får vi jämföra hur det ser ut.
onsdag 9 februari 2011
Kommentarer från sambon
Jag ojjade mig lite för sambon igår angående att jag tycker att magen växer så fort och att jag är lite avis på dem som inte går upp så mycket i vikt under sin graviditet.
Han svarade:
Inte ska du tänka på att du eventuellt är tjock när du är gravid. Det kan man ju ta tag i när allt är klart. Du ska inte börja banta och äta mindre heller för det är ju inte bra för barnet.
Fick en tår i ögat när han sa det. Han är för go! Fast några planer på att banta har jag absolut inte! Dock ska jag försöka börja röra lite mer på mig. Men ju mer jag går upp nu desto mer och svårare blir det att få bort allt överskott sedan när bebisen väl är här. Men det tar vi sen, till hösten. ;-)
Han sa även, lite förvånat:
Du gnäller ju inget heller trots att du är gravid! Inget tjat om hur illa du mår eller att du är hungrig. Då var det värre när du inte var gravid, då gnällde du och blev på dåligt humör när du var hungrig.
Han svarade:
Inte ska du tänka på att du eventuellt är tjock när du är gravid. Det kan man ju ta tag i när allt är klart. Du ska inte börja banta och äta mindre heller för det är ju inte bra för barnet.
Fick en tår i ögat när han sa det. Han är för go! Fast några planer på att banta har jag absolut inte! Dock ska jag försöka börja röra lite mer på mig. Men ju mer jag går upp nu desto mer och svårare blir det att få bort allt överskott sedan när bebisen väl är här. Men det tar vi sen, till hösten. ;-)
Han sa även, lite förvånat:
Du gnäller ju inget heller trots att du är gravid! Inget tjat om hur illa du mår eller att du är hungrig. Då var det värre när du inte var gravid, då gnällde du och blev på dåligt humör när du var hungrig.
tisdag 8 februari 2011
Vecka 12 (11+0)
Nu går jag in i den vecka som jag längtat så mycket efter. Jag har hela tiden tänkt att klarar jag mig igenom v.12 då kommer det här att gå vägen, eftersom jag läst att missfallsrisken minskar efter denna vecka.
Jag har inte rört så mycket på mig sedan jag såg plusset, har inte vågat. Efter denna vecka har jag dock bestämt mig för att jag ska tillåta mig att gå promenader och kanske träna lite lätt. Var på ett Zumba-pass idag och det var riktigt kul! Känns som om det var en bra aktivitet när man är gravid, inte så mycket hopp som i Aerobic som jag brukade träna innan jag blev gravid.
Barnet
Nu finns det mesta på plats och fostret koncentrerar sig på att växa. Det börjar växa hår på kroppen som ska skydda huden. Naglar har vuxit ut på tår och fingrar. All näring går via moderkakan till fostret så glöm inte att tänka på vad du äter och dricker. Det kan både öppna och stänga munnen och producerar flera egna hormoner.
Längd huvud till stjärt 60 mm.
Jag har inte rört så mycket på mig sedan jag såg plusset, har inte vågat. Efter denna vecka har jag dock bestämt mig för att jag ska tillåta mig att gå promenader och kanske träna lite lätt. Var på ett Zumba-pass idag och det var riktigt kul! Känns som om det var en bra aktivitet när man är gravid, inte så mycket hopp som i Aerobic som jag brukade träna innan jag blev gravid.
 |
| Vecka 12 (11+0 |
Nu finns det mesta på plats och fostret koncentrerar sig på att växa. Det börjar växa hår på kroppen som ska skydda huden. Naglar har vuxit ut på tår och fingrar. All näring går via moderkakan till fostret så glöm inte att tänka på vad du äter och dricker. Det kan både öppna och stänga munnen och producerar flera egna hormoner.
Längd huvud till stjärt 60 mm.
 |
| Källa: www.vardguiden.se |
söndag 6 februari 2011
När är det OK att börja handla?
Ja, när är det egentligen OK att börja handla till bebisen? Kan säga att det kliar ordentligt i fingrarna! Nej, jag har inte kunnat hålla mig. :-) Jag vet att det förmodligen är sjukt att börja handla redan, risken finns ju faktiskt fortfarande att det inte går vägen, men jag kan bara inte låta bli! Jag har väntat så oerhört länge på denna graviditet så när den väl är här har jag inte ro i kroppen att vänta längre med gulliga klädinköp.
Än så länge har det blivit några bodys, byxor, en mössa och en jeansoverall. Det mesta är handlat på rea men även några Tradera-"fynd" har gjorts. Jag resonerar lite som så att det är ganska bra att sprida utgifterna över en längre tid så att det inte blir så väldigt dyrt precis innan bebisen kommer. :-)
Vad tycker ni, är jag helt galen?!
För övrigt köpte jag mitt första mamma-plagg igår, en vit tunika. Den ser dock inte ut som ett mamma-plagg vilket känns bra eftersom jag fortfarande inte berättat för alla i min närmaste omgivning eller på jobbet. Jag kände att jag måste ha fler plagg som döljer den putande magen ett tag till, vill helst vänta några veckor till med att berätta för kollegorna.
Än så länge har det blivit några bodys, byxor, en mössa och en jeansoverall. Det mesta är handlat på rea men även några Tradera-"fynd" har gjorts. Jag resonerar lite som så att det är ganska bra att sprida utgifterna över en längre tid så att det inte blir så väldigt dyrt precis innan bebisen kommer. :-)
Vad tycker ni, är jag helt galen?!
För övrigt köpte jag mitt första mamma-plagg igår, en vit tunika. Den ser dock inte ut som ett mamma-plagg vilket känns bra eftersom jag fortfarande inte berättat för alla i min närmaste omgivning eller på jobbet. Jag kände att jag måste ha fler plagg som döljer den putande magen ett tag till, vill helst vänta några veckor till med att berätta för kollegorna.
torsdag 3 februari 2011
Intressanta datum
Hittade en förlossningsuträknare på Babyvärlden.se som jag tycker var lite spännande. Ska bli intressant att se om något av datumen stämmer.
Befruktningen ägde rum omkring:
6. december 2010
Hjärtat börjar att slå:
31. december 2010
Embryot rör sig:
24. januari 2011
Embryoperioden är slut, nu bär du på ett foster:
31. januari 2011
Alla inre organ är färdigbildade:
31. januari 2011
Risken för missfall avtar:
14. februari 2011
Illamåendet avtar för de flesta:
21. februari 2011
Könsorganen börjar bli tydliga (inte på ultraljud):
28. februari 2011
Fostret sväljer och kissar:
14. mars 2011
Ungefärlig tid för ultraljud:
21. mars 2011
Du kan känna fostrets rörelser:
28. mars 2011
Fostret börjar få regelbundet sovmönster:
11. april 2011
Fostret börjar att höra:
2. maj 2011
Nio av tio barn överlever om de föds nu:
30. maj 2011
Många foster lägger sig med huvudet nedåt:
4. juli 2011
29. augusti 2011
Beräknat förlossningsdatum:
tisdag 1 februari 2011
Vecka 11 (10+0)
Ny vecka och jag kan fortfarande inte förstå att det faktiskt växer ett litet liv i min mage. Det känns helt magiskt!
Barnet
Nu kallas den lilla för foster i medicinska termer. Det mest kritiska utvecklingsstadiet är över. Fostret har lika stor kropp som huvud. Vid födseln är huvudet en fjärdedel av kroppens längd. Ansiktet är tydligt, utseendet formas och naglarna börjar växa fram. Fostret kan röra på sig. Fostret är ungefär lika stor som en normalstor clementin.
Längd huvud till stjärt 48 mm.
 |
| Vecka 11 (10+0) |
Nu kallas den lilla för foster i medicinska termer. Det mest kritiska utvecklingsstadiet är över. Fostret har lika stor kropp som huvud. Vid födseln är huvudet en fjärdedel av kroppens längd. Ansiktet är tydligt, utseendet formas och naglarna börjar växa fram. Fostret kan röra på sig. Fostret är ungefär lika stor som en normalstor clementin.
Längd huvud till stjärt 48 mm.
 |
| Källa: www.vardguiden.se |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)