måndag 30 augusti 2010

Sista sprutan tagen

Sådär ja, nu var ägglossningssprutan tagen. Känns lite tomt och ovant att inte behöva ta spray 3 ggr/dag samt spruta varje kväll, inte för att jag kommer att sakna det direkt men ändå.

Tidigare ikväll åt vi på restaurang och efter det var vi på en konsert med Lisa Nilsson. Supermysigt!

På onsdag är det dax för äggplock, känner mig jättenervös eftersom att jag har läst att det ska göra så himla ont. :-( Nåväl, jag hoppas innerligt att det finns några ägg i min mage. Vi får se.

Jippi!

Kliniken ringde just och talade om att det blir äggplock! Dessutom kommer det att bli redan på onsdag, 1/9. :-D

Detta innebär att jag tog min sista spruta Menopur redan igårkväll. Idag tar jag min sista spraypuff kl. 15.00 och sedan tar jag ägglossningssprutan Ovitrelle ikväll kl. 22.00.

Imorgon blir det varken spray eller sprutor, det kommer kännas jättekonstigt att inte behöva passa en massa tider under dagen. På onsdag är det flytande frukost som gäller och vi ska infinna oss på kliniken kl. 09.30. Där ska sambon lämna sitt prov och sedan ska vi se hur många ägg jag kan värpa, jag hoppas på mååånga!

Ultraljud nr 2

I morse var jag tillbaka på sjukhuset för att göra ytterligare ett ultraljud, storleken på äggblåsorna (folliklarna) skulle kontrolleras ytterligare en gång. Fick träffa en annan läkare än förra gången, en manlig denna gång. Helst vill jag träffa kvinnliga läkare när man ska göra gynundersökningar men tänkte att "det ska nog gå bra ändå".

Han började med att läsa innantill på ett fax han fått (från kliniken antar jag) där det stod att äggplock skulle ske v. 36! Detta tyckte jag var väldigt konstigt eftersom kliniken sagt onsdag-fredag denna vecka, alltså v. 35. Jag påpekade detta och han tog ingen större notis om det utan sa något i stil med att det är ju kliniken som bestämmer och att jag får besked från dem.

När jag väl satt i stolen och undersökningen började undrade jag vad det var för en tomte till läkare jag fått träffa på egentligen. Han rotade runt och hittade livmodern och en av äggstockarna, som han trodde var min vänstra. :-/ Han hittade sedan min högra och började mäta de blåsor som fanns där. De flesta var över 2 cm, runt 2,2 och uppåt. Den största var 3,2 cm. Jösses vad det har hänt saker på bara några dagar! På vänster sida hittade han några blåsor som var över 2 cm samt några som var lite mindre, dock större än 1 cm. Han skrev inte ner exakt hur många blåsor han hittade samt hur stora de var (som förra läkaren gjorde) utan han skrev att han hittade si och så många blåsor som var större än 2 cm och si och så många som var större än 1 cm. Jag hoppas att denna information räcker för kliniken, eller om de hellre vill ha exakt antal blåsor samt storlek? Vi får se vad de säger när de ringer mig i eftermiddag.

Efter undersökningen talade läkaren om att det var ett mycket bra resultat, nästan för bra. Det var när han sa det sista som jag blev jätttenervös. Jag frågade om det fanns chans till överstimulering och han sa att det skulle kunna vara så. När jag frågade vad som kommer att hända i så fall så sa han att behandlingen kommer att avbrytas. Det var vid det här laget som jag dog en smula. Faan! Ska jag inte ens få göra äggplock?!

Nog har jag väl på något vis varit beredd på att behandlingen kan gå åt skogen men i så fall EFTER återföring, absolut inte INNAN! Såklart blev jag jätteledsen men försökte att inte visa något. På väg från sjukhuset ringde jag till sambon, som alltså inte var med idag (bådas beslut så det var helt OK för min del), och talade om hur undersökningen gick samt vad läkaren sagt. Då kunde jag inte hålla tårarna borta längre utan var tvungen att gråta en skvätt.

Nu sitter jag på jobbet och försöker få något vettigt gjort, första arbetsdagen efter semestern, men allt jag kan tänka på är att jag snart kommer att få ett samtal från kliniken. Jag är livrädd för vad de kommer att säga. Livrädd!

fredag 27 augusti 2010

Nytt recept

Jag börjar få ont om medicin till sprutorna nu, speciellt efter den förhöjda dosen. Som det är nu har jag bara så att det räcker t.o.m söndag så därför bad jag om ett nytt recept på Menopur igår när jag pratade med kliniken. Idag var jag på Apoteket och hämtade ut en ny omgång - ytterligare 2168 kr som jag slipper betala.
Tack för det!

torsdag 26 augusti 2010

Resultat från ultraljud

Nu har kliniken ringt och meddelat resultatet från ultraljudet. Tydligen så har jag flest blåsor på höger sida, kanske därför som det gör ondare att ta sprutorna på den sidan?

Jag hade fem blåsor på höger sida som är större än 1 cm, den största var på 1,8. På vänster sida fanns det två blåsor som är ca 1 cm. Jag hade även flera blåsor som är mindre än 1 cm, men dessa räknas tydligen inte. Helst vill man tydligen ha blåsor som är ca 2 cm så jag kommer att få fortsätta med sprutorna några dagar till, med samma dos som tidigare, och sedan göra ett nytt ultraljud nästa vecka för att kontrollera om storleken har ökat. Troligtvis kommer man att tappa den största blåsan men deras förhoppning är att de andra ska ha växt till sig ännu mer och att fler ska ha blivit tillräckligt stora för utplock.

Detta var absolut inte det resultat jag hade förväntat mig, speciellt inte efter läkarens kommentar tidigare idag, så jag blev lite ledsen och nedstämd efter samtalet med kliniken. Men jag litar på dem och hoppas att de vet vad de håller på med.

Ultraljud

Idag kl. 08:00 var jag på sjukhuset för att göra ett ultraljud, sambon var med som stöd vilket kändes skönt. Där kontrollerade läkaren båda äggstockarna och såg att det fanns blåsor där! Som jag har varit orolig för att det inte skulle ha hänt ett smack.

Läkaren mätte storleken på blåsorna och denna information ska nu faxas till kliniken som i sin tur kommer att höra av sig till mig i eftermiddag för att meddela resultatet. Hon tyckte att jag verkar ha svarat bra på behandlingen! Oj vad glad jag blev när hon sa det, lämnade sjukhuset i ett litet glädjerus. :-)

tisdag 24 augusti 2010

Sprutdag sju - höjd dos

Idag ringde kliniken och meddelade resultatet från gårdagens blodprov. Jag hade nu ett värde på 562 vilket tydligen var ganska bra. Dock tyckte läkaren att jag förmodligen kommer att behöva lite mer stimulering så sprutdosen kommer från och med ikväll att vara 225 istället för 150. Sambon ska alltså blanda tre ampuller medicin med en vätska. Sköterskan meddelade att det är vanligt att man höjer dosen, så jag får väl lita på det.

måndag 23 augusti 2010

Blodprov nr 2

I morse kl. 08:30 var jag på vårdcentralen och tog mitt andra blodprov. Kliniken kommer att ringa mig imorgon för att tala om resultatet och om dosen ska ändras. Har börjat få lite känningar av sprutorna nu, i början kändes det ingenting. Har lite molande värk kring äggstockarna, ungefär som mensvärk. Dock känns det inte hela tiden utan bara ibland.

lördag 21 augusti 2010

Sprutdag fyra

Usch, idag gjorde det ont att ta sprutan. Första stället på höger sida (tar sprutorna på varannan sida varannan dag) fungerade inte alls för jag fick inte in nålen. Fick börja om och sticka på ett nytt ställe och det gjorde jätteont. Det sved sedan ordentligt när jag sprutade in vätskan. Konstigt att det gör ondare på höger sida än på vänster, har ingen aning om vad det kan bero på. Nåja nu är spruta nr 4 tagen, vi närmar oss målet!

onsdag 18 augusti 2010

Första sprutan avklarad - check!

Puh, nu var första sprutan tagen. Det var lite trixande och fixande innan sprutan var blandad och klar, men det är ju sambons del i det hela så det behövde jag inte bry mig så mycket om. Jag stod dock vid hans sida och kontrollerade så att han fick upp all vätska i sprutan. :-) Det är ju en del steg innan själva sprutan är färdig men han klarade det galant!

När det sedan var min tur att sticka in den i magen var jag inte så kaxig längre. Jag greppade tag om magen strax nedanför naveln, finns ju lite att sticka i där... Det stod i en broschyr att man skulle vinkla sprutan 90 grader när man sticker in den så jag försökte att göra det. Fungerade på första försöket och det kändes faktiskt inte mycket alls. Dock sved det lite när jag sprutade in själva vätskan, och sedan sved det i magen en stund efteråt också, men inget som jag inte står ut med.

Detta bara måste lyckas annars kommer jag att gå sönder! :-( Nu hoppas vi att det ska bildas en herrans massa blåsor med stora och fina ägg inuti!!

Sprutstart!

Idag ringde kliniken och meddelade resultatet från gårdagens blodprov. Jag hade ett värde på 42 (ska ligga under 100) så idag får jag börja med sprutorna. Jippi! Äntligen är vi verkligen igång!

Jag kommer att ta 150 enheter de första sex dagarna. På sprutdag sex tar jag även ett nytt blodprov, som ska kontrollera doseringen.

Sprayningen minskar från och med nu till en puff tre gånger om dagen.

tisdag 17 augusti 2010

Blodprov nr 1

Kliniken öppnade igår efter sommaruppehållet så i morse kl. 08:30 var jag på vårdcentralen och tog ett blodprov för att man ska kontrollera nedregleringen. Kliniken kommer att ringa mig imorgon och tala om resultatet, och om allt ser bra ut kommer jag att få börja med sprutorna. Det hoppas jag innerligt att jag ska få göra! Jag vill inte vänta en endaste dag till.

torsdag 12 augusti 2010

All medicin uthämtad

Nu är all medicin uthämtad så nu är jag redo för sprutstart! Jag roade mig med att räkna ut hur mycket det skulle ha kostat mig om inte högkostnadsskyddet på 1800 kr fanns, och då skulle allt ha kostat 10182 kr! Herregud. Tänk att jag ska göra av med medicin för så mycket pengar, det känns ju helt sjukt!

måndag 9 augusti 2010

Biverkningar så här långt

Nu har jag sprayat i fyra veckor, jösses vad tiden går fort. De biverkningar jag känner av är att jag, en stund efter jag tagit sprayen, oftast brukar få svettningar (hej klimakteriet vad jag inte tycker om dig!). Det går som ett värmerus genom kroppen och jag blir alldeles kallsvettig. Jag har även känt av smakförändringar, speciellt direkt efter jag tagit sprayen. Huvudvärk är en annan sak som jag har haft några gånger men det är svårt att veta om det är en biverkning eller om jag hade haft det ändå. Frågar man sambon så tycker han säkert att humöret har förändrats också. :-)

På det stora hela tycker jag att jag har klarat mig förvånansvärt bra hittills. Jag hade förväntat mig att det skulle bli betydligt jobbigare, speciellt efter att jag läst vilka biverkningar man kan få. Jag mår nästan som vanligt och det är jag oerhört tacksam för.